Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motvind och andra hinder gjorde att den officer, som
sändts till Finland med konungens b ref, först den 29 sept.
nådde det finska högkvarteret i Lohteå. Klingspor erhöll
sålunda underrättelsen om sitt afsked i det ögonblick
underhandlingarna om vapenhvilan just höllo på att afslutas, och alla
generaleme voro af den åsikt, att Klingspor skulle stanna på
sin post till dess de voro slutförda. En vecka senare begaf
sig fältmarskalken till Stockholm, lämnande den armé, för
hvars ledning han saknat mod, och det land, som han varit
altför svag och oföretagsam att med framgång försvara.
Samtidigt återvände Vegesack på konungens befallning till Stockholm
för att inför krigsrätt svara för sin åtgärd att i slutet af
augusti hafva landsatt sin fördelning i Kristinestad och icke,
såsom konungen förordnat, i Björneborg. *) Och redan något
Gustaf Adolf sannolikt varit benägen att anförtro honom. Stedingk
vägrade, särskildt framh&llande sin höga älder och sin obekantskap med för*
h&llandena i Österbotten. Historisk Tidskrift, utg. af Svenska Historiska
föreningen, 1881, sid. 410, 411, och 1890, sid. 88.
*) Helt säkert var detta dock blott ett svepskäl, ty redan i sitt bref
af den 7 sept hade konungen uttryckligen godkänt Vegesacks därintills
företagna operationer. (Åtskilligt ur von Vegesacks papper, sid. 69, 70)’
Men i samma bref förordnade konungen att Vegesack — oberoende af
Klingspors armé, hvars ställning dä äfven i konungens ögon begynt synas
brydsam — frän Lappfjärd borde raka vägen framtränga till Kumo älf; pä
samma gång meddelade konungen sin afsikt att företaga en landstigning
mellan Nystad och Åbo. När denna order nådde Vegesack, hade han redan
hunnit förena sina trupper med Klingspors armé och jämte denna tåga
norrut; det kunde således icke mera blifva tal om att värkställa den. Lik*
väl synes konungens vrede öfver Vegesacks reträtt hafva varit den värkliga
orsaken till åtalet. Den 23 sept skrifver Gustaf Adolf till Ugglas: „Hvad
tyckes väl åter om General*Major Vegesack, som alldeles emot sin instruc*
tion landstiger vid Christinestad, då han borde göra det vid Björneborg?
Och sedan han till mig rapporterat att han förföljer sin fiende i hamn och
häl till Kumo elf, återvänder han för att förena sig med Norra Finska ar*
méen, hvilket ej var dess bestämmelse förr än diversionen varit gjord. Då
människor ej lyda order och ej nyttja sitt sunda förnuft, så är det en svår
lott att vara deras befälhafvareu. Historisk Tidskrift, 1881, sid. 411. —
Krigsrätten förklarade Vegesack i hufvudsak oskyldig, men konungen hade
i alla fall för afsikt att döma honom till lifstidsfangelse. 1809 års revolution
kom emellan och räddade generalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
