Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aå denne mans karaktär och hans förhållande till den finska
armén och det finska fosterlandet skola slutligt bedömas.
Efter att under ett par dagar hafva varit Armfelts gäst
på Nynäs egendom, anträdde Aminoff den 14 december sin
långa resa till Torneå. Såsom adjutant medföljde jämväl nu
hans systerson C. A. v. Kothen. Generalen besvärades ofta
af illamående, hvarför resan då och då måste afbrytas.
Juldagarna firades i Hernösand inom kretsen af biskopens och
guvernörens familjer. Sedan dröjde man yttermera ett par
dagar hos en läkare i närheten af Piteå, och slutligen, den 6
januari, anlände Aminoff till Torneå, sedan han föregående dag
sammanträffat med Adlercreutz, som var på väg till Stockholm. *)
Anländ till Torneå tillträdde Aminoff dock icke
general-adjutantsbefattningen, utan uttalade i skrifvelse till konungen
den förhoppning, att handhafvandet af nämda tjänst, för hela
den tid Adlercreutz vore frånvarande, måtte anförtros åt
Palm-felt. Såsom skäl anför han sin sjuklighet, men helt säkert
gjorde jämväl i sin mån arméns sorgliga belägenhet Aminoff
obenägen att påtaga sig stabschefens tunga ansvar. Och detta
arméns tillstånd delgaf han konungen jämväl nu i oförtäkta
ordalag, i det han redan tvänne dagar efter sin ankomst i
I8:de århundradets känslosamma stil skref: „Gud är mitt
vittne till de strida tårar jag faller i denna minut! — Alt,
aller nådigste konung, har en gräns. Jag frugtar, jag befarar
att den styrka i själen, den ståndagtighet en armée af hjeltar,
Eders Kong. Maj.ts Finska armée, hittills visat och ådagalagt
för hela verlden, af sjelfva vår fiende, barbaren, beundrad,
slutligen blir svigtande, om ingen hjelp på ett eller annat vis
mellankommer." Sedan han försäkrat att hären gjort och äfven
framdeles komme att göra alt hvad i dess förmåga stod,
utbrister han: „Men! Allernådigste välsignade Konung! begär ej
mer af oss än af menniskor kan äskas".
Redan i Stockholm eller vid sammanträffandet under resan
med Adlercreutz eller senare i Torneå hade Aminoff trott sig
’) v. Kothens dagbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
