Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gästgifverierna voro fortfarande de resandes största
förargelse, såsom synes af Värnhjelms anteckning den 11 sept.:
„ Sedan vi efter vanligheten hade vårt nattqvarter uti kibitkan,
hvilken indragen uti de vanligen täckte gårdarne stod bland
boskap, svin, höns m. m., blefvo vi redan kl. 3 om morgonen
väckte af de fördömda hönsens skrik och kackel med
accom-pagnement af en oräknelig mängd med kajor, hvilka på taket
af den täckta gården samlat sig. Som alt syntes förena sig
till harm och ledsnad, så började vi tyvärr åter denna dagen
med vår vanliga morgonbön. “ Och den station, å hvilken
frukosten intogs, var icke häller bättre: wDenna by var den värsta
vi hittills passerat, ingen karl synlig, endast ett tillhåll för
käringar, hvilkas gräl och högst djefvulska phisionomier vi
nödgades uthärda öfver 5 timmar, hvarunder vi ömsom blefvo
upp-bragte till harm och löje. Sedan vår officer sjelf nödgats
utresa, ankom änteligen hästar kl. 2, då vi blefvo affardade från
denna djefvulska boning, hvarvid vår underofficer Averkin till
vårt höga nöije utmärkte sig med några af härvarande
käringar medels en och annan passande maneuvre, emedan han var
och syntes ännu mera uppretad än vi.44
Den 12 sept. passerades staden Makarjeff, och den 15
anlände man omsider till resans mål. Den såkallade staden
Vetluga tyktes i uselhet öfverträffa alla förväntningar. Trots
sina tre gamla träkyrkor och en ännu icke färdig kyrka af sten
liknade staden fullkomligt en by, och var i anseende till sina
byggnader skralare än byarna i Nyland. De resande blefvo
icke gladare af att under hällande rägn vänta en hel timme
innan stadens sotnik i bastskor och lindade ben kom och
anvisade dem provisoriska kvarter. Den stuga Wärnhjelm,
Ami-noffame och Logren fingo på sin del, öfverträffade i
osnygghet alla dem de hittills innehaft . . . „Hvad vi härvid kände
kan icke beskrifvas". Deras officer tröstade dem med att
gorod-nitschen, stadens öfverhufvud, var en beskedlig karl, som
lof-vat göra alt hvad han kunde för krigstångarnas bekvämlighet.
Härmed fick man för denna dag nöjas, och stugan rengjordes
nu från den värsta orenligheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
