Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Officersdeputationen till
S:t Petersburg.
i.
Sommaren 1808 hade kriget rasat som värst i Finlands
bygder, fyllande med sitt buller vårt lands annars så fredliga
höjder och dalar. Sommaren 1809 härskade åter den fordna
stillheten öfveralt. En ringa hop af våra krigare stred ännu
på Sveas kust; en ojämförligt större del hvilade i jordens gömma
och andra hade, återkomna från höga norden eller från
fångenskapen i öster, på nytt vidtagit med fredliga sysselsättningar
vid hemmets härd. Men oroligt häfde sig ännu mångens bröst,
känslornas stormar hade ännu icke lagt sig. „Vi äro hemma
hos våra anhöriga och vänner", skrifver Brakel till sin broder,
»behandlas väl och respecteras af våra fiender och kunna ändå
icke vara nöjda. Finnarna hysa ännu för svenskarna den
samma kärlek som förr, och om jag blott undantager några
kanaljer, så hör man öfveralt och till och med uppenbart de
varmaste välönskningar för Svenskarne. Om vi kunde, huru
gärna skulle vi icke ännu dela faror och olyckor med våra
bröder Svenskarna. Gud hjelpe oss!“ Brakel hade begifvit sig
till Björneborg för att hälsa på öfverstelöjtnant Karl Stjernvall,
hvilken i början af kriget genom en olyckshändelse råkat i
rysk fångenskap. Stjernvall hade, oaktadt han vägrat svära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
