Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilkendera, antingen den som å öppna slagfältet, eller ock de
som innom fåstningsmurame, sökt försvara vårt fosterland,
gjort sig förtjenta till mer eller mindre belöning". Mycket
direktare uttrykte Gamlakarleby borgmästaren Winge sin
tanke: „Om jag härvid finge följa min enskilda känsla",
lyda hans ord, „ansåge jag hvilken uppoffring som hälst icke
nog tillräckelig att uttrycka nationens skyldiga tacksamhet för
Finlands Stridsmän, hvilka genom sitt hjältemod och sin
tapperhet bevarat för nation dess fordna stridsära och uppeldat
den sanna kärlek för fosterjorden, som redan var så nära att
i verkligheten utslockna;–––-men också då endast åt dem,
som förtjena detta stora namn, och hvilka för sitt mannamod
och sina uppfylda plikter skola i secler äfven dessutom skörda
kommande slägters tacksamma beundran; på det att föraktet,
som derigenom än mera drabbar fegheten, må blifva en
ver-kelig gissel, och tillika ett bevis på nationens varma känsla
för äran och plikten." Till och med i borgarståndets beslut
finnes en sats, som går i samma riktning. Med godkännande
af ett förslag, som ursprungligen i prästeståndet gjorts af
professor Gadolin, var borgarståndet af den åsikt, att arméns olika
afdelningar själfva borde gifva ett omdöme om sina
medlemmars uppförande under kriget „hälst det icke är förenligt,"
dessa ord äro tillagda af Bladh, „med rättvisa eller Finska
Nationens värdighet och begrepp om ära, att ställa Finlands
tappre och af Fäderneslandet välförtjente Stridsmän, som
för-värfvat sig icke allenast sine Fienders utan ock hela Europas
aktning, i bredd med fege och dertill icke berättigade".
Frågan om betryggandet af krigarnes existens blef icke
en af dem, i hvilka ständerna med en gemensam skrifvelse
vände sig till regenten. Hvart och ett stånd sände en särskild
petition, dock sålunda, att borgarståndets var affattad i form af
ett protokollsutdrag; den bör egentligen betraktas såsom ett
bihang till ridderskapets och adelns petition.
Saken blef liggande, i väntan på kejsarens beslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
