Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slavatinski och Engelmann, för att icke tala om andra
skriftställare i Kyssland, benämna Finland stat, vet
läsaren redan af det föregående. Men icke häller under
de senaste årtiondena äro vetenskapsmännen de enda,
som utan tvekan användt denna benämning. Då kejsar
Alexander П den 18 september 1863 öppnade
landt-dagen i Helsingfors, vid hvilket tillfälle äfven vår
nuvarande monark var närvarande, kallade också han, på
samma sätt som hans höge farbror 54 år tidigare,
Finland stat (Etat)l.
Är det således oss finnar, som hr B. L:s och hans
själfsfränders smädelser träffa? Nej, gode herrar, I
sikten högre. Samtidigt som I påstån er bevaka
regeringsmaktens rätt, vänden I er med era eländiga speord
mot Kysslands regenters egna yttranden.
Viktigare än namnet är emellertid själfva saken.
Den, hvilken benämningen stat, använd om Finland,
stöter, må låta bli att begagna den 1 2. Frågan blir
betänklig först i det fall, att man, jämte namnet, söker
förneka tillvaron af det därmed betecknade begreppet,
den inre själfständighet, som Finland under föreningen
1 „Le compte-rendu de 1’emploi ‘ de ces emprunts––––––Vous fera
voir que les revenus actuels de VEtat suffisent pour amortir cette dette avec
ses intéréts“.
2 Äfven hos oss i Finland har man någon gång om vårt land
begagnat namnet provins, hvarmed man naturligtvis hänsyftat på, att
Finland i förhållande till utländska makter är en del af ryska riket. Längre
fram, sid. 85, anför jag derpå ett exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
