Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Ryssland te sig sådant, att rikets herskare är
bunden vid sina till Finlands folk gifna försäkringar blott
så länge han själf vill det.
Naturligtvis är hr Tagantsev icke i stånd att
bevisa riktigheten af ett dylikt åskådningssätt, som
trampar under fötterna alla begrepp om det gifna ordets
hälgd — och han försöker det knappast häller. Ty
därigenom bevisar .han sannerligen ingenting, att han
kursiverar de ord i kejsarens försäkran den Xbki
mars 1809, i hvilka förklaras, det regenten funnit för
godt (признали Мы за благо) att stadfästa Finlands
religion, grundlagar m. m. Äfven hr Korkunov
kursiverade dessa ord, hr B. L. hänvisade triumferande
till dem och hr Ordin sade i tiden rent ut, att det,
som regenten funnit för godt att gifva, det kan han
också finna för godt att taga. Dessa ord, признали
Мы за благо, skulle således vara tillräckliga att
upp-häfva den bindande kraften af regentens högtidligaste
försäkringar?!
Den jämförande undersökningsmetoden är på många
områden nyttig, och äfven här kan en blick på de
grundlagsstadganden i andra länder, genom hvilka
folkets politiska rättigheter bekräftas, vara upplysande. I
Englands Magna Carta — d. v. s. i 1225 års version,
hvilken just erhållit kraft af bestående lag — säger
konungen: „spontanea et bona voluntate nostra
dedi-mus et concessimus–––––-has libertates subscriptas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
