Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tenendas in regno nostro Angliae in perpetuumu {af vår
frivilliga och goda vilja hafva vi gifvit och erkänt —
–––dessa nedanstående friheter att för evärdelig tid
gälla i vårt rike England). Och vända vi oss till den
nyare tiden, påträffa vi fullkomligt likartade uttryck.
I de inledande orden till Italiens nu gällande grundlag
förklarar regenten sig hafva „г stöd af den konungsliga
maktenu stiftat denna lag „att vara konungarikets eviga
och oåterkalleliga grundlagd Och i de lagar af år
1867, hvilka fastställa Österrikes och Ungerns
politiska förhållande till hvarandra, säges, att Ungerns
ständer „i underdånig bönu af regenten anhållit om dessa
lagars stadfästelse, och regenten förklarar sig bekräfta
dem, „i nåder uppfyllande riksdagens ofvan nämda bön“.
Vilja hrr Korkunov, Tagantsev m. fl. påstå, att
Magna Carta ej har pålagt och ej pålägger Englands
regent några förpliktelser, eller att Italiens grundlag ej
binder Italiens konung eller 1867 års ungerska lagar
icke den man, som på sitt hufvud här den Helige
Stefans krona!
Det torde således vara klart, att om äfven
kejsa-rene-storfurstarne än så ofta och än så eftertryckligt i
sin regentförsäkran förklara, att de hafva „funnit godt“
erkänna de i dessa aktstycken medgifna rättigheterna
och att dessa rättigheter äro bevis på deras nåd —
hvilket de i själfva värket äro, om de ock samtidigt
utgöra bevis på djup politisk vishet — så har försäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
