Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
боны var således 1809 fullkomligt på sin plats i
af-seende å Regeringsformen och Förenings- oeh
Säkerhetsakten, och fullständigt passade äfven in på dem
hväd kejsaren år 1816 sade om den författning
(конституція) och de lagar han bekräftat, att de,
„öfverens-stämmande med finska folkets lynne, seder och
bildning, under en lång följd af år utgjort grundvalen för
dess borgerliga frihet och lugn“. Ty kändt är ju, att
ändamålet såväl med de 1772 som med de 1789 vidtagna
förändringarna var att i dess hufvuddrag återföra
regeringssättet i Sverges rike till de förhållanden, som före
Karl XI varit förhanden. Därför hänvisas i
Regeringsformen (§ 2) till den i femtonde århundradet
stiftade landslagens Konungabalk, liksom ock både däri
(§ 39) och i Förenings- och Säkerhetsakten (punkt 6) de
före 1680 gällande grundlagsstadgandena återupplifvas.
Naturligtvis innehåller bekräftelsen af
grundlagarna äfven stadfästelse af 1734 års lagbok och 1686
års kyrkolag. Regeringsformens § 40 stadgar
nämligen, att gammal lag ej får upphäfvas eller ny stiftas
utan ständernas vetskap och samtycke. När Finland
förenades med Ryssland, voro de nämda lagarna
gällande i vårt land, de upphäfdes ej då och förblefvo
således vid gällande kraft.
Hr Jelenev säger, att kejsaren tillförsäkrat
finnarna borgerlig, men ej politisk frihet. Af det
föregående framgår, huru grundlöst detta påstående är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
