Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att förhindra verkställigheten af dom i brottmål, om
han var af olika åsikt mot majoriteten — utan
af-seende därå, huruvida prokuratom ansåg domen
oriktig eller ej. I sin anmärkning till denna paragraf
säger kommissionen: „Äfven detta stadgande är stridande
mot Landets ofvan åberopade grund Lagar, såvida
ibland Justitiae ärender inbegripes också brottmål".
Upplysande för frågan, huruvida 1772 års
Regeringsform betraktades såsom stadfäst, är ock den
anmärkning kommissionen gör mot § 21, som rörde af
vederbörande begångna tjänstefel. Eommissidnen
anhåller om kejsarens förordnande, huruvida icke
konseljens ledamöter, om de bryta mot sin plikt, borde
anklagas inför en särskild domstol, i hvilken
generalguvernören vore ordförande och som för öfrigt vore
„sammansatt i möjligaste likhet med den uti 16 § i
1772 års Regerings Form omnämnde Riks Rätt, af
Landets infödde, förnämste, Lagkunnige och ojäfvige
män". Regeringsformens stadganden angående
„riksrätt" kunde omöjligt oförändrade tillämpas i Finland,
då de förutsätta fältmarskalker, hofkanslerer o. a. höga
tjänstemän, som aldrig funnits i vårt land. Men de i
dem uttalade grundsatser voro likväl icke omöjliga att
iakttagas, och kommissionens hänvisning till
Regeringsformens 16 § visar, att det sätt, hvarpå våra från
svenska tiden ärfda lagar för närvarande tolkas i vårt
land, t. ex. i kodifikationskomiténs betänkande från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
