Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sista balen på Gröna Lund: Movitz valdthornet
proberar” och ”Movitz, i afton står baln.”
Vi ha kommit att tala om gamla dagar och
de egna hågkomsterna derifrån; vi skola då
dröja ett ögonblick, för att något utförligare
orda om det folklif, som tillförene rådde i dessa
trakter.
Djurgårds-Staden, förut upptagen af
Båtsmans-stugor, fortfor länge att vara bebodd
af sjöfolk, hvilket man, så länge sjöfarten ännu
var lifligare, här träffade i öfverflöd. Gröna
Lund var den allmänna förfrisknings-orten för
så väl sjölifvets hjeltar, som hvarjehanda annat
folk af den obemedlade klassen. Att döma af
Bellmans målningar, lärer här stundom gått
lustigt till. En lifligare vexling och en mera landtlig
förnöjelse erbjöd dock Hasselbacken, —
ett värdshus af lägsta rangen. En röd koja låg
på höjden af det nuvarande Ludvigsro (hvarest
Herr Pierre Bichard har sin restauration;
det var ”Hasselbacks-krogen.” Planen nedanför,
som nu intages af Hr Pohls konditori, Manegen,
den nybygda Vauxhallen m. m., var ännu
öfvervext af täta hassel- och hagtornsbuskar,
hvilka sistnämnda med sin hvita blombeklädnad
gåfvo det vackraste afbrott åt den för öfrigt gröna
bottnen. Beläget mot solsidan, blef detta ställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
