Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
natt och dag och slutligen tog jag min tillflykt hit.
Nu har ni hört historien. Ha, ha, ha! Skål!
— Ja, vacker är den inte, det ska’ Gud veta,
— inföll en af qvinnorna. — Men hvar gjorde han
af klockan?
— Hvad är det för en uggla, som skriker? —
ropade Peter och sprang upp. — Jaså, — hånlog
han, då han vid blixtarnes sken igenkände den som
talat — det är du, Korp-Lotta...! Klockan! Ha,
ha, ha, den sålde jag för fem riksdaler och en stor
sup i ett bondqvarter på Stora Badstugatan till en
klockskojare. Men då polisen fick nys om att jag
var der, så tog jag till schappen. Ha, ha, ha! Men
det var då sjelfvaste knäfveln så här droppar ned,
— utbrast han och sprang upp. — Ur vägen pojke,
nu vill jag sofva, för det är slut i flaskan. Ur
vägen!
Länge hördes Peter Grens och pojkens
svordomar, ändtligen blef det tyst dem emellan och snart
tillkännagåfvo högljudda snarkningar, att mannen
från Uggelviken sof.
— Hu-u-u, — huttrade ett par qvinnoröster
från ett hörn af ladan, — här är så kallt, så kallt.
— Tyst der, — hviskade en tredje qvinlig
stämma — jag har ett halfstop bränvin, som jag väl
gömt. Men om karlarne få nys derom, så ... —
en ännu lägre hviskning, hvars betydelse vi lätt kunna
fatta, slutade meningen. Snart blef det tyst i den
vrån; ”den svenska nationaldrycken”, som bränvinet
beklagligtvis kallas, hade värmt upp de stackars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
