Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu höres hornstöt och hela massan sig rörer:
Låt bli mamsellen, ty hon en norrman tillhörer!
Det norska gardet, det är förunderligt mycke’,
Hvad framför svensken det fått för fruntimmerstycke!
Knappt kryddboherrarne kunna här hålla stången.
— Nu öppnas porten vidt upp till danspaviljongen.
Här för tolf öre blir det nu luft uti luckan;
Låt kassan springa med fröjd och icke med suckan!
Af Orfeitoner man hör ju re’n första skrällen;
Strax faller in just i samma trall karusellen.
Och glada själar bland tvänne eldar nu råka:
Emellan valsen och att som herrskap få åka.
Med högra ögat jag sänder blickar på dansen,
Der visa kullorna sig i fullaste glansen;
Det venstra kastar på karusell’n jag i hast opp,
Der sitta sjömän, som sute de på en masttopp.
Som förr på Sinai stod med taflorna Mosen,
Högst uppå trappan står en polis, röd som rosen:
”Kan undra om man väl utför stiga kan tro sig!”
Den nye Moses, han är bestämdt lite — mosig.
Men ett, tu, tre tystnar hela messingsmusiken,
Och utför porten och trappan störtar publiken.
Liksom en Jonas af stormen slungas vi alle.
Och som en hvalfisk står midtemot oss Bier-Halle.
Der blir ett leben långt in på mörkaste natten
Och der blir dam liksom kavaljer — uti hatten.
Om man är hemma på morgon’, är det ett under,
— Men annars vaknar man uti Djurgårdens lunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
