- Project Runeberg -  Hvarför är det vår pligt att behandla djuren med godhet? /
6

(1889) [MARC] Author: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lefva efter döden. Häraf följer, att djurens lifsformer och djuren
sjelfva äro i sanning våra lägre bröder och systrar. Detta kan
tyckas vara ett underligt påstående. Men icke förty förhåller
det sig så. Hafva vi icke en och samma Fader? hafva vi
icke en och samma källa? Är det icke en och samma Gud
som skapat oss? Är det icke från Honom, som både vårt
och deras lif härleder sig? Hvarför säga vi i dagligt tal, att
vi äro bröder och systrar? Jo naturligtvis derför, att vi
hafva en fader; och hvarför säger Herren sjelf om hela
menniskoslägtet: I ären alle bröder och följaktligen äfven systrar?
Derför att vi hafva en Fader. Men hafva då icke djuren
samma Fader? Då nu både vi och djuren hafva samma
Fader, så är det klart, att vi äro deras högre bröder och
systrar.

Det som vi kalla djur och det som vi kalla menniska är
i Herrens Ord icke betecknadt med något annat ord än lif.
Det är det gemensamma uttrycket för allt, både för menniskans
själ och djurens själ. Han är det enda lifvet, Fadern
för allt som lefver. Denna sanning är en centralsanning, som
borde kommit till menniskoslägtets medvetande, men som
tyvärr icke ännu har hunnit dit. Jag tror verkligen, måhända
icke med orätt, att vi deri skola finna en stor orsak till den
hänsynslöshet, den kärlekslöshet och den grymhet, hvarmed
de högra stälda menniskorna behandla dessa i en lägre grad
lefvande och verkande bröder och systrar. När vi se ett djur
hvilket som helst, så är det ett lif, en själ från samma Fader
som vi hafva vår själ. Skilnaden är blott den, att hvad vi
kalla djur, och hvad många tyvärr ringakta, är den lägsta
graden af guddomligt lif, bildadt och danadt till
menniskoslägtets obeskrifliga gagn, ja utan hvilka menniskoslägtet icke
skulle kunna existera. Hade menniskan den öfvertygelse, att
dessa äro Herrens lägsta grad af lif, att hvad vi göra emot
dem, det göra vi emot Honom sjelf, då är jag öfvertygad om
att menniskohjertat skulle värmas af en helt annan kärlek än
den, som nu rör sig hos dem och är driffjädern och motivet
till många af deras dåliga handlingar mot djuren. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:08:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/djurgodhet/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free