Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Du har ett öfverlyckligt humör, Gustaf“,
sade Johan med ett vemodigt leende. “Jag
skulle önska att jag hade det.“
“Ah, seså, fall nu inte tillbaka i ditt
vanliga svårmod!“ utropade Gustaf, betydligt
förargad. “Det tillhör inte en karl på trettio år
att vara så der blödig.
Uppres dig ur drömmen och tankarne drif,
och framgå med glädje till handling och lif“,
deklamerade han med patetisk stämma. “Den
handling jag här åsyftar, är viggen! Gå du
till någon grossör, men inte en af de rikaste,
ty han skall mottaga dig med det förnäma
nedlåtande som börsmännen nu för tiden veta
att antaga, i den tro, att deras menniskovärde
derför blir större, utan gå du helt sonika
till en person, som från intet arbetat sig upp,
om just icke till rikedom, så åtminstone till
oberoende, och jag vågar hålla tio mot ett
att du blir hjelpt. Men hör du“, fortfor han
och sjönk ånyo ned i soffan, “kan jag få
’kinesa’ hos dig i natt?“
“Oändligt gerna“, svarade Johan. “Dock
fruktar jag, att värden börjar träta på mig
igen: Ser du“, fortfor han hviskande, liksom
vore han rädd för att någon skulle lyssna,
“saken är den, att jag är skyldig två månaders
hyra, och ansättes derför hvarje dag.“
“Aj, aj“, utbrast Gustaf, “det var inte bra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:08:05 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/djurgros/0026.html
