Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han utåt Djurgården och stannade icke förr,
än han uppnått Bellmansro. Med nedsänkt
hufvud gick han direkte upp till bysten och
slog sig ned på en af de der befintliga
sofforna
“Jag måste ega henne, det kan ej hjelpas“,
mumlade han för sig sjelf och lutade hufvudet
i ena handen. “Äfven om jag nödgas uppoffra
hela min förtjenst, skall jag aflägsna honom,
som står mig i vägen.“ Ungefär en timme
hade gått till ända och ännu satt Robert qvar
vid bysten. Många gånger var han redo att
gå, men alltid var det något för honom helt
och hållet oförklarligt som höll honom
tillbaka. Plötsligt spratt han till och reste sig,
under det han skuggade ögonen med ena
handen.
“Det är bestämdt han“, mumlade den
unge kaptenen och en darrning genomfor hans
kropp. “Ja, nu känner jag igen honom. Ha,
han ser upprörd ut! Således kan han inte
betala mig i dag! Godt, då har jag honom.
Ah, nu fick jag en god idé! Fastän det
kostar mig penningar, vill jag sätta honom på
bysis. Det var minsann en bra tanke. Och
Maria skall helt säkert inte vilja återse en,
som haft fria husrum på gäldstugan. Hans
anseende är i och med detsamma svärtat, och
det blir sedan min ensak att beveka hennes
hjerta. Åhjo, nog skall det gå för sig.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
