Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BILTOGE.
97
darrade av smärta, men strax förstod trädet, att nu
skulle det dö, och för varje yxhugg utstötte det
blott en avskedssuck till livet. Plötsligt brakade det
våldsamt genom hela dess varelse, och det föll med
en tung stöt emot jorden. Då natten kom låg det som
en fallen krigare på valplatsen, men ingen kom för
att förbinda dess sår. Det kände livskraften sakta
rinna bort, och det låg stilla och såg emot
stjärnorna.
En isande köld löpte igenom stammen, grenarna
reste sig ännu som för att försöka leva, men de
sänkte sig hastigt. Ännu blott en sakta darrning
och allt var slut. Det stolta trädet, som sett
århundraden flyga fram över jorden, var dött.
Aspsnåret blev skoningslöst nerhugget. Alla de
små asparna skreko och jämrade sig högljutt, men
efter en kort stund upphörde alla de skälvande
bladen att darra, alla de döda asparna lågo i travar
på den uppgrävda jorden.
På våren blev det riktigt liv i spelet. Sten och
timmer fördes i stora lass till byggnadsplatsen, där
nu varken gräs eller blommor spirade fram. Och
så kom en dag två arbetare till myrstacken. Den
hade växt det sista halvåret och var ståtlig att skåda.
— Nej se på! sade den ene av männen till
kamraten. Kan man tänka sig något dummare och
mera onyttigt än de där små otäcka djuren, som
kila omkring och samlaj ihop skräp till sin stack!
| 7—132865. Nyblom, Djur och människor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
