Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2 DJUR OCH MÄNNISKOR.
geln ur tassarna och ryckte i hela kroppen av
förskräckelse.
— Bevars! sade ugglan långsamt. Vad ni måtte
vara nervös! Ni ser ju ut som om ni skulle få
kramp!
— Ursäkta! pep råttan och visade alla sina små
spetsiga tänder för att åstadkomma ett tillgjort
leende. Men jag hacle ingen aning om eder
närvaro. Vad ger mig äran av edert höga besök?
— Å! Jag ville bara se hur ni bodde, svarade
ugglan likgiltigt. Det ser ju ut som om ni hade
det rätt bekvämt! Hon vände på sitt runda huvud
och såg sig omkring.
— Här är alldeles förtjusande! skyndade råttan
att svara. Så trevligt man bara kan önska det.
Se här har jag mitt skafferi med olika hyllor för
korn, ekollon, sniglar och andra födoämnen. Och
längst inne i djupet av grottan har jag gjort i
ordning mitt läger av torrt gräs. Jag kan krypa
alldeles ned i det och ligga så varmt och gott om
det än stormar aldrig så vilt ute i skogen. Råttan
for omkring på golvet medan dess smala svans
svängde efter den i långa cirklar.
— Jag tycker blott här är allt för mörkt, sade
ugglan. När man bor som vi, på den härligaste
punkten i hela trakten, skall man väl inte stänga
för utsikten.
— Jag förstår inte riktigt, vad ni behagar mena?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
