Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i i 174
DJUR OCH MÄNNISKOR.
Och så började hon samla kring sig sådana
småttingar, som skulle lära sig läsa, och som hade svårt
därför.
Hon satt på tröskeln till skogvaktarehuset, och
barnen kommo traskande från alla håll som
kycklingar, när de skola matas, och Lisa log emot dem
alla och samlade dem under sina vingar. Hon miste
aldrig tålamodet men var alltid munter och glad,
så att de lärde sig som en lek, vad de annars skulle
lärt sig med möda och besvär. Och alla älskade
de mor Lisa och hängde i kjolarna på henne.
* * *
Men så kom en dag, då skogvaktarens Kalle
önskade få sin far att flytta hem till sig. Han hade
ett större hus, goda inkomster och ville nu så gärna
återgälda sin far allt vad han gjort för honom själv,
då han var liten.
— Och mor Lisa flyttar naturligtvis med, skrev
han. Här skall hon få många små barn att passa.
Men mor Lisa hade inte lust att följa med. På
sista tiden hade hon så mycket tänkt på sin egen
Kalle. Ingen kunde dock veta, om han inte levde
någonstans. Han var måhända fattig och ensam
och skulle så väl behöva sin mors hjälp. — Nej,
hon kunde inte ännu slå sig till ro, hon var ju ännu
inte så värst gammal, och stark och frisk var hon.
Hon ville ut och leta efter sin gosse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
