Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Sydöstra Finland såsom ryskt guvernement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mentsstyrelsen, att tillika med tribunalen i en ny gemensam
session föreslå en skatteförordning, i hvilken — såsom ock
redan år 1765 bade påbjudits — Sveriges lagar skulle tillämpas,
med iakttagande på samma gång af de förändringar i
förmögenhetsförhållandena, hvilka efter senaste revision
inträffat. Ännu samma år, återigen i december, afhölls sessionen.
Men härvid skreds icke till den anbéfalda åtgärden, utan
vederbörande förklarade, att så länge den år 1765 påbjudna
allmänna, jordrefningen icke var slutförd, måste de upprepa
t
sitt uttalande om iakttagande af den tidigare revisionen.
Det uppges, att emellertid bönderna i en hel krets,
sannolikt i trakten af Kexholm, anhållit om senatens beskydd mot
sina herrar, hvilka, oaktadt de år 1728 föreskrifna räntorna
till dem erlades, doek vräkte bönderna från deras lägenheter.
Baron Freedericksz åter klagar å sin sida, att
guvernements-styrelsen tolkat senatens nyligen utfärdade ukas oriktigt,
och anhöll, att domstolarnas tidigare till hans förmån afgifna
resolution måtte förklaras bindande. Sålunda ansatt från olika
håll, beslöt senaten införskaffa upplysning från de svenska
myndigheterna. Yiborgs guvernementsstyrelse fick befallning
att taga reda på, hvilka inbördes rättigheter och skyldigheter
som tillkommo förlänade lägenheters innehafvare och åbor i
gränstrakterna på svenska sidan. Inom kort, på hösten 1793,
anlände äfven till senaten från landshöfdingeämbetet i
Kym-menegårds län en utredning i saken. Den innehöll först och
främst, att i tvistigheter rörande böndernas utskylder och
åborätt donationsbrefvet städse lades till hufvudsaklig grund
för domen, alldenstnnd däraf framgick, huruvida kronan
donerat den ränta, som från lägenheten skulle betalas, eller
själfva lägenheten. I förra fallet kunde donationens mottagare
icke af åborna fordra annat än den af kronan afträdda räntan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
