Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Sydöstra Finland såsom ryskt guvernement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
april inträffade först nästa dag — men detta generade honom ej
det ringaste". Och då Kopiev tidigt följande morgon
expedierade sin gäst vidare, bjöd han denna ej ens té, påstår Yigel*).
Må vara, att denna skildring är öfverdrifven, i sina
hufvuddrag torde den dock gifva en riktig uppfattning af den
man, som i början af vårt århundrade ledde
russifieringssträf-vandena i östra Finland. Bilden är så mycket tillförlitligare
som Kopiev och Vigel, oaktadt dennes förlöjligande skildring,
i hufvudsak voro samma andas barn.
Kopiev synes hafva användt sin förnyade medgång under
Alexanders första regeringstid till att på fullt allvar bringa
den finska frågan på dagordningen. Själf säger han sig år
1802 till inrikesministern hafva inlämnat en skrifvelse i
denna fråga, och detta torde hafva utgjort närmaste
anledningen till de kejserliga ukaserna af den 19 maj samma år. I
dessa upphäfde kejsaren den redan år 1765 tillsatta
landt-mäteri- och revisionkommissionen, af hvars arbeten icke häller
efter 1798 något resultat afhördes, och nedsatte en ny
kommission för granskningen af ryska Finlands angelägenheter.
Till ordförande utsågs senator Theils och till ledamöter
generalmajoren Kopiev, öfverprokuratorn Resanov äfvensom statsråden
Emine och Bolgarski. Uppgiften var den vidsträktaste:
„Alt sedan Finlands förening med Ryssland", säger kejsaren
i inledningsorden till den första ukasen, „hafva mångfaldiga
medel blifvit använda till att förbättra detta lands ekonomiska
ställning, som utgör folkets välstånd; men till Vår smärta finna
Vi denna landsort för närvarande befinna sig i så usel belägenhet
’) Записки Ф. Ф. Вигеля. Andra kompletterade upplagan. Moskva,
1892, Ш, 159. Vigel, som var hemma frän Estland, erkänner sig med
förskräckelse hafva erfarit, att hans släkt egentligen hette Vigelius, och
således sannolikt var af tschuhonsk härkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
