Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reunionen kommer till stånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lag därintils blifvit följd, motiverade han på följande sätt:
„Ju osvikligare sanning det är, att en allmän likhet i
lag-skipningen, och med detsamma i rättigheter och skyldigheter,
på det kraftigaste bidrager att befästa sambandet emellan
särskilda folkstockar, som af tillfälliga anledningar för längre
eller kortare tid nödgats anse sig såsom från sin fordna och
ännu icke fyllest ntplånade förening afsöndrade stammar, och
att tillika stärcka deras underdåniga tillgifvenhet, för den
Nådiga Öfverhet, som själfmant och af egen välgörande
böijelse återfört dem, så yidt omständigheterna det
med-gifva kunnat, i deras förra gemensamma samhälsordning;
desto angelägnare synes det blifva att den ofvanberörda
uniformitén i lagväsendet ju förr dess hälre varder införd
och påbjuden."
I regeringskonseljens ifrågavarande plenum behandlades
äfven frågan om föreslående af inedlemmar i У iborgs läns
organisationskomité. Med stöd af den erhållna fullmakten
bestämde generalguvernören, att deras antal skulle blifva sex,
af hvilka tre skulle väljas bland gamla Finlands innebyggare.
Om fem af dem enade man sig omedelbart; den sjätte ville
generalguvernören själf föreslå, så snart han från Viborgs län
erhållit infordrade upplysningar. Snart anlände äfven till
honom sådana af mångahanda slag, ty så fort det kejserliga
manifestet ankommit, hade han stält sig i korrespondens med
civilguvernören, statsrådet Johan Vinter. Men äfven
personligen hade Steinheil stiftat bekantskap med gamla Finlands
förhållanden och bebyggare. Såsom topografofficer och i
egenskap af adjutant hos den ryktbara Suvorov hade han vistats
där någon tid, och redan år 1794 erhållit ett donationsgods i
Viborgs socken, „200 själar med deras lägenheter", till
belöning för visad duglighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
