Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reunionen kommer till stånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läsaren stannar måhända och genomögnar stället en
gång till. Men förgäfves söker han dock att förstå det.
På samma gång lagstiftaren stadgar, att de dittills varande
utskylderna skola bibehållas — sålunda äfven de
förhöjningar, hvilka under senaste årtionden inträffat — påbjuder han
iakttagande af 1728 års revision. Denna motsägelse bör
måhända i någon mån tillskrifvas brådskan vid förordningens
\
utfärdande, men är säkert ock en följd af en viss vacklan
och oklarhet, hvilka kännetecknade lagstiftarens egna afsikter
i förevarande fråga. Naturligtvis gaf den nya förordningen,
såsom den nu lyder, anledning till olika tolkningar, och äfven
i regeringskonseljen vann senare den uppfattning anhängare,
att 1728 års revision just på grund af denna förordning borde
iakttagas. Af det föregående känna vi likväl, att
lagstiftarens mening varit en annan. Det bör observeras, att Armfelt
i sitt memorial föreslagit, att det temporära bestämmandet
af utskylderna blefve öfverlämnadt åt organisationskomitén;
enligt förordningen borde de däremot, oberoende af revisionen,
bibehållas oförändrade, åtminstone till dess en ny
skattläggning — „inom korttt — blefve värkstäld.
Aminoff hade uppmanat Armfelt att förskaffa
donata-rierna frälseägares rättigheter. Armfelt gjorde det icke och
skulle väl ej häller senare någonsin hafva gjort det. Ty
vid den åsikt höll han orubbligt fast, att räntan och
utskyl-dema i sista hand borde fastställas af staten. Likväl måste
det medges, att redan i de af honom uppsatta
förordningarna punkter funnos, hvilka gåfvo stöd åt uppfattningen
om de donerade hemmanens frälsenatur. Donatarierna
kallades i dem utan undantag jordägare, och i det andra
manifestets svenska text benämdes underhafvandena uttryckligen
„frälsebönder*4. I kungörelsen den 9 april, hvars innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
