- Project Runeberg -  Det Kongelige Fredriks universitet 1811-1911 : festskrift / 1 /
83

(1911) [MARC] With: Yngvar Nielsen, Bredo Morgenstierne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UNIVERSITETETS FORVALTNING. FUNDATSEN

83

Lortßet derfra led ordningen av den dokkelte Bvaknet, at der ikke inßtitu
tionßM2eßßig var B«rget lor, at de for^ellige noved-faggrupper nenne»rende
til det fHoßolißke fakultet Kiev reprXßentert i kollegiet, 03 at der, naar proKanßleren funderte Bom Kan3ler — nvad fra 1824 av Btadig var tilf^eldet —
var en Btadig vekßlen i Btillingen Bom Kollegietß formand.

Med hensyn til kollegiets sekretær vaklet man mellem de to ordninger
at benytte en universitetsprofessor hertil eller ansætte en særskilt embeds*
mand. Kjøbenhavns universitet hadde ifølge fundatsen av 1788 den første
ordning, idet den yngste professor philosophiæ skulde være konsistoriets
(ulønnede) sekretær. Planen av 1812 foreskrev derimot en med professor*
gage avlønnet særskilt ernl)edBinand anBat som sekretær; denne skulde tillike
være referendar og som saadan ha sæte i senatet, men uten stemme. Lov*
beslutningen av 1816 foreslog en mellemordning, idet den overlot det til
senatet selv at vælge en sekretær enten blandt eller utenfor lærerpersonalet;
blev sekretæren valgt til dekan, kunde nan vælge mellem de to stillin*
ger (§ 26). Det var, som praksis viser
forutsætningen, at sekretæren
skulde lønnes, nvad enten det var en professor eller en utenforstaaende. I
kollegiets forslag av 1821 var det ikke forbudt, at stillingen som dekan
og som sekretær blev forenet. Derimot kunde naturligvis ikke rektor
samtidig være sekretær. I fundatsen av 1824 § 18 b er man vendt tilbake
til ordningen ekter planen av 1812 med en av kongen utnævnt særskilt
embedsmand.
?aa lignende inaate fornoldt det Bi^ med
03822 rned nenBvn
til dette Bluttet lovoeBlutninFen av 1816 813 i §§ 33—34 nXrrneBt til den
I(i»oennavnBlce fundatB av 1788 (kap. VII § 6 0A kap. I § 19), idet l?eBlut
ninAen lar «konoinien deBtvre, ikke av en kvX3tor (denne BtillinF Kiev op
nZevet ved iundatBen av 1788), men av en 3orn KaBBerer 0F oureaucnef keBkikket tieneBternand, inenB Benatet vsel^er 3 inspectoreF y^HFtur^ til at tore
OP3VN med den «KonoiniBke iorretninFBfe»rBel. Derimot oeBtemmer sundat3en
av 1824 § 18 0. vXBentli^ overenBBtemmende med planen av 1812, at kongen
KeBkikker en kvZeBtor, Bom elter konFenB nsermere oeBtemmeiBe kan
BZete 0F Btemme i kollegiet i de «KonomiBke anliggender.
koruten nvad ner er anisrt om univerBitetetB BtvreiBe og tieneBtemZend,
indenolder lovoeBlutninFen av 1816 en lang rZekke oeBtemmeiBer nZermeBt av
reglementariBk karakter angaaende kolleFietB (BenatetB) og iaku!teterne3 ior
retningBorden og lignende, oeBtemmei3er Bom enten er nelt utelatt av eller
kun i Bterkt forkortet form optat i fundatBen av 1824. I^ernennsrende I?e
8temmel8er KndeB f. ekB. i Ke3lutningenB §§ 23, 27—30, 35—37 og 41, uten
at det antageB at na tilstrekkelig intereB3e ner at indgaa nZermere paa diBBe
detalj oeBtemmeiBer og dereB kilder delB i fundatBen av 1788 og planen av
1812 delB i danBk univerBitetBprakBiB.
1 Se ovenfor s. 62.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:43:48 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dkfu1911/1/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free