Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid kräfde Proudhon en mängd reformer inom det
nuvarande samhällets ram på det att hans »Anarchie» skulle, kunna växa
fram och han har ingalunda byggt på någon våldstaktik, ens han.
Bland den mängd reformer som skulle förbereda jordmånen för
»Anarkiststaten» äro följande de viktigaste:
1) Frankrikes nationalbank blir en offentlig institution med l/t till
V* °/o ränta ;
2) Statsskulden afskrifves;
3) Räntorna på privatskuld minskas till Va ä */* %;
4) Kommunen blir ägare af alla till uthyrning afsedda hus. Hvarje
afbetalning på hyran, gäller som afbetalning på egendomen, hvars
värde fastslås till 20 gånger hyrans belopp. Är huset sålunda »betaldt»
tillfaller det kommunen;
5) Detsamma äger rum med jordegendomen - blott i så fall är
förhållandet olika, att den ena delen tillfaller kommunen och den andra
förpaktaren.
I afseende på arbetets organisation utföres detta kollektivistiskt
blott i de fall där detta är nödvändigt, annars ej. (Man märke att ej
ens anarkisterna kunna undgå att tala om organisation, ehuru de äro
fiender till alla former!)
För öfrigt fastställes äfven värdet å det utförda arbetet.
Producenterna förplikta sig att utgifva det för
produktionskostnaderna behöfliga kapitalet mot det att de garanteras ett visst antal
beställningar.
Alla tullar afskaffas, likaså alla domstolar och allt hvad allmän
kultus heter och religionen förklaras för hvarje människas ensak.»
Dessa korta utdrag torde ge en kort öfverblick af de läror
Prou-dhon i sin »Anarchie» fört fram.
Från anarkismens ena fäder vända vi oss nu till dess andra,
ålax Stirner. Har Propdhon gifvit anarkismen dess praktiska, så har
Max Stirner gifvit den dess teoretiska grundval i »Den ende och hans
egendom». Max Stirner, liksom förresten alla unga revolutionärer i
Tyskland (ja i hela Europa) på 1840-talet, studerade Hegel och hans
filosofi med stor andakt, och fick fram ur sin Hegel just dyrkan
af det egna »jaget», mot humanitetetens kraf på respekt äfven för de
andra »jagen». Och med en brutalitet utan like för han fram
individens rått att, oberoende af allt och alla, gå sina egna vägar. »Må
folket dö! Blott individen lefver!» Så lyder den lösen han gif vit
anarkisterna.
Stirner säger :
»Att humaniteten alldeles icke finnes till, att människan icke bör
underkasta sig något utom henne, vare sig mänskligt eller gudomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
