- Project Runeberg -  Socialdemokrati och anarkism /
16

(1906) [MARC] [MARC] Author: Kata Dalström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och å denna kongress uteslöts Bakunin ur Internationalen. Och
därmed också ur den på Marxska teorier hvilande arbetarrörelsen.

Anarkisterna sammankallade en kongress i St. Imier, och å denna
bildades en förening af »anti-autoritativa socialister» (frihetssocialister).
På denna kongress förklarades uttryckligen för det första »att
förintandet af hearje slag af politisk makt vore proletariatets första
plikt*. Och för det andra »att h varje organiserad politisk makt, både
provisorisk och revolutionär, var blott en chimär, och vore lika farlig
för proletariatet som någonsin den nuvarande staten».

På kongressen i Geneve 1873 bildade de nu en ny »International»,
som lade all makt i de fria gruppernas händer, afskaffade generalrådet
samt ersatte detta med en s. k. uppplysnings- eller fråge-byrå.

Under en följd af år blef nu Jura-federationen i Schweitz
anarkismens säkraste stöd. Som ledare för densamma stod som vi minnas
Paul Brousse, men hans tidning blef indragen, och i »Avantgardes’»
ställe kom nu Krapotkins i Geneve utgifna »Revolte».

I »Revolte» förde Krapotkin fram sina kommunistiska teorier. År
1876, på en kongress i Lausanne, hade de franska anarkisterna skilt
sig från hvarje annat parti med den förklaringen, att t. o. m.
Pariserkommunen af 1871 blott varit en annan form af auktoritativ styrelse
och fransmännen anslöto sig nu helt till Krapotkins kommunistiska
anarkism. På kongressen i Chaux de Fond 1879 förde Krapotkin fram
krafvet på erkännande af det berättigade i »handlingens propaganda»,
och på den år 1880 i Schweitz afhållna anarkistkongresssn fordrade
Krapotkin likaledes att »kollektivismen» skulle bannlysas och föreslog
att man i stället skulle säga »anarkistisk kommunism». Detta faktum
är af stort teoretiskt intresse, ty allt hitintills hade anarkismen
teoretiskt hvilat på Proudbons kollektivisme men från och med nu lades
rodret helt om för partiet. Ända hitintills hade också anarkismen varit
befriad från de enskilda våldsdåden — resningar och revolter hade
förekommit, men ej dessa råa utslag af meningslös grymhet, som
under namn af »Handlingens Propaganda» sedermera å Londonkongressen
år 1881 sattes i system. Och sedan dess har med mellantider,
för-kunnarna af »Handlingens Propaganda» utfört sina våldsdåd. Och en
hel rad af attentat iscensattes, som hvart de än ha fört arbetarna icke
har det varit till frihetens, jämlikhetens och broderskapets idealland.

Dessa ofta rent vansinniga attentat, t. o. m. i länder med
demokratisk styrelse, ha öfverallt framkallat en reaktion som gått ut öfver
hela arbetarrörelsen. Ty våra motståndare skära anarkister och
socialdemokrater öfver en kam, »kastar oss båda i samma gryta», som Bebel
säger. Därigenom försvåras vårt arbete och undantagslagarna gå ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:10:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dksoa/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free