Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inrättning S, sådan som jag nyss beskrifVit den, medan i
den andra finnes ett vanligt tubglas A af sådan slipning, att
springan befinner sig i dess brännpunkt. Om derför ljus, på
sätt jag nyss antog, faller på springan, komma de från
densamma utgående strålarne att träffa glaset, och att efter
sin gång genom detsamma bli sins emellan parallela,
alldeles som om springan stått på oändligt afstånd och ej på
den lilla distansen af ett par decimeter.
Andra hufvuddelen af spektroskopet är en vanlig tub
BE, som kan ställas i hvilken vinkel som helst mot det
nyss omtalade röret, hvilket vanligen benämnes
spektrosko-pets collimator. Då man i en tub ser sådana föremål
tydliga, som till tubens glas sända parallela strålar, så är det
klart, att om man ställer tuben så, att dess glas vändes mot
collimatorn, och dess rör står noggrant i förlängningen af
dennes rör, så ser man i tuben springan som en fin skarpt
begränsad ljuslinie.
Insätter man nu den tredje och ej minst vigtiga
hufvuddelen, prismat P, så att de från springan utstrålande och
genom collimatorns glas till parallelism bragta strålarne träffa
detsamma, så tager, som vi redan sett, ljuset en annan
rigt-ning, och i och dermed uppdelas det i sina enkla färger.
Förflyttar man derför tuben så, att de i prismat brutna
ljusstrålame infalla i densamma, får man ett tydligt
spektrum. Och detta spektrum blir olika, alltefter arten af det
ljus, som faller på springan. Är detta t. ex. ljuset från en
platinatråd, som upphettas till hvitglödning medelst en
genom densamma ledd kraftig elektrisk ström, eller ljuset
från en elektrisk glödlampa, eller från en vanlig
fotogenlampa eller dylikt, ser man ett band af ljus, der
regnbågs-fårgerna följa hvarandra utan det ringaste afbrott från rödt
till violett. Ar det solljus, får man ett Miufvudsak
sammanhängande ljusband, men afbrutet af de mörka
Fraun-hoferska linierna. Är det ljuset från en till glödning
upphettad gas, t. ex. från en metall, som förflygtigas å ena
kolspetsen i en elektrisk båglampa, eller en gas, som starkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
