Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtunnad inneslutes i ett glasrör, genom hvilket den
elektriska gnistan ledes, eller saltet af någon bland de
lättflyg-tiga metallerna, som införes i en spritlåga eller i den blå,
svagt lysande lågan af en gasbrännaire, får man smala
enstaka stående ljusa linier. Det är just på detta sätt man
utför spektralanalys på jordiska ämnen, hvarvid man i mån
af deras flygtighet begagnar den ena eller andra
förgasnings-methoden. Och denna analyseringsmethod är till ytterlighet ^
känslig. Om man delar ett kilogram koksalt i en million lika
delar och en sådan del åter i hundratusen, så räcker hvarje
sådan smådel mer än väl till att, om den införes i en
gaslåga, visa natriums tvenne karakteristiska tätt intill
hvarandra stående gula spektrallinier.
Vid denna spektralanalys på jordiska ämnen sätter man
helt enkelt lågan eller den elektriska ljusbågen eller
spek-tralröret tätt framför spektroskopets springa. Gäller det
att undersöka solspektret ,i allmänhet, anbringar man
framför springan en spegel, som kan antingen med handen eller
med ett urverk vridas så, att solljuset alltid återkastas i
springans rigtning. När det deremot är fråga om att
undersöka spektrum från en bestämd del af någon himlakropp,
eller att analysera ljuset från en stjerna eller annat
ljus-svagt föremål, hvars ljus, om det direkt insläppes genom
springan, måste bli alldeles för svagt, måste spektroskopet
förenas med en astronomisk tub, ju större desto bättre.
Tillse vi nu först hvad gagn den astonomiska tuben
kan i detta fall göra, så finna vi följande. De strålar, som
från himlakropparne anlända till jorden, äro på grund af
det stora afstånd, hvarpå dessa befinna sig, att anse som
fullkomligt parallela. När de derför träffa tubens främre
stora glas, förenas alla från en och samma punkt utgående
strålar i en punkt, som är belägen i det plan, som går
genom tubens brännpunkt och är vinkelrätt mot tuben sjelf.
Är föremålet en stjerna, hvars skenbara diameter är
försvinnande liten, förenas alla de från henne utgångna
strålar, som träffa tubens glas, till en enda punkt, som derför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
