Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till en höjd, som utgjorde halfannan gång månens, afstånd
från jorden.
För öfrigt äro dessa protuberansers spektra ganska
sammansatta, i det en mängd ljusa linier ofta förekomma i
dem, nemligen ej blott vätets och heliums, utan äfvenflere
metallers, i synnerhet natriums, magnesiums, bariums,
jer-* nets och titans och ej sällan calciums, chroms och mangans.
Dessa protuberanser förekomma så godt som undantagslöst
i närheten af en solfläck, som redan är bildad eller håller
på att bildas. Utanför de zoner af solytan, inom hVilka
solfläckarne finnas, förekomma de icke, och allra minst i
granskapet af solens poler. De uppkomma helt plötsligt och
oväntadt, ehuru vanligen en höjning och en ansenligt större
glans å något ställe af chromosferen förebådar dem, stiga
på den korta tiden af några få minuter till sin största höjd
och äro ofta efter ytterligare några minuter ända till
oigen-känlighet förändrade, ja kanske försvunna.
Vi hafva i det föregående redan vid flere tillfällen
omtalat chromosferen, d. v. s. det hela solen omhöljande
gaslagret. Det må här vara nog att nämna, att man
utförligt och fullständigt kunnat undersöka densamma på
alldeles samma sätt som protuberanserna. Man har funnit,
att den har en ojemn yta, och öfverallt höjer sig upp i
taggar och spetsar. Till sin kemiska sammansättning
liknar den i regeln de lugna protuberanserna. Men här och
der finner man stundom vida mer komplicerade
spektral-förhåUanden. Man kan i så fall med rätt stor sannolikhet
vänta, Titt inom kort der få se en eruptiv protuberans.
Om på sätt vi sett protuberanserna odi chromosferen
med stor fördel kunna undersökas under hvarje klar dag, så
är detta deremot ej fallet med kronan. På grund häraf
har man med ej mindre ifver än under åren 1842—1868
iakttagit alla de totala förmörkelser, som inträffat. Redan
1869 användes spektroskopet på kronan, och man fann då
en grön linie, men tillhörande ett här på jorden alldeles
okändt ämne, som man benämnt “coronium“. Hvad detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
