Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»
under ytan, äro utomordentligt lioga. Men i ett gasklot
af-solens ofantliga storlek måste på olika afstånd från
medelpunkten helt och hållet skiljaktiga tryckförhållanden vara
rådande.
I närheten af medelpunkten, der åt alla håll ofantliga
massor af gaser äro samlade, måste trycket öfverskrida alla
begrepp. Och intet tvifvel kan råda derom, att genom detta
tryck de der befintliga gaserna måste öfvergå till flytande
form, så vida ej på samma gång värmet Tore så
utomordentligt högt. Å andra sidan är vid ytan af solen
temperaturen visserligen hög, i det de tillförlitligaste bestämningar
gifvit 8—10,000°, men denna temperatur är otvifvelaktigt
ojemförligt lägre än värmegraderna i solens inre, hvilka
kanske stiga till millioner. Deremot är det alldeles
sjelf-klart, att trycket vid solytan måste vara särdeles lågt, och
således gaserna der. mycket förtunnade.
Hittills hafva vi helt och hållet lemnat åsido de nyare
soltheoriernas uppfattning af den egentligen lysande delen
hos solen, af fotosferen. Jemför man förhållandena på
solen med dem på jorden, framgår saken af sig sjelf. Begge
himlakropparna bestå ytterst af gaslager, hvilkas värme är
högre än den omgifvande verldsrymdens, och som derför
utstråla värme mot denna, samt således afkylas vid
berorings-ytan. Jordens atmosfer består som bekant af qväfve, syre
samt vexlande mängder af kolsyra och vattengas eller
vattenånga. De trenne förstnämnda gaserna kunna ej undergå
någon förändring af aggregattillstånd genom afkylningen.
Deremot veta vi, att vatten utfälles ur vattenångan, och
att moln bildas. A solen hafva vi ytterst
coronalatmosfe-rens och chromosferens högst lättflygtiga och dertill starkt
upphettade gaser. Här kan ännu mindre än med luftens
syre och qväfve en förändring af aggregattillstånd
ifrågasättas. Men längre ned kommer solens hufvudmassa,
blandningen af metallgaser och gaser af ännu svårflygtigare
ämnen. När en afkylning eger rum, kunna äfven här ett slags
molnbildningar uppstå. Visserligen moln af en helt annan
Föreningen Heimdals folkskrifter. 8—9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
