Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fearakter än jordens, då väggarne i de små bläddror,
hvaraf molnen bestå, utgöras af de allra svårflygtigaste
ämnen* och de gaser* «om fylla dem, af glödande
metall-gaser» De hafva derför en temperatur af flera tusen
grader, och utstråla ett bländande ljus. Och då dertill
kommer, att de utfallas ur ett gaslager, i hvilket de ämnen,
som bilda dem, förekomma jemförelsevis rikligt, och
skil-naden i temperatur mellan gaserna och den omgifvande
rymden är så ofantligt stor, måste utfållningen försiggå
både hastigt och ymnigt, och molnlagret, hvilket utgör
fo-tosferen, blifva sammanhängande. De underbart
fullkomliga solfotografier, hvilka under sällsynta, synnerligen
gyn-samma omständigheter, tagits af Janssen i Meudon, utgöra
ett kraftigt stöd för denna åsigt om fotosferens
beskaffenhet. Man ser, att solytan, utom fläckarne, består af otaliga
rundade ljusare småpartier, skilda af mörkare mellanrum.
Dessa ljuspartier äro de högst liggande delarne af
foto-sfermolnen, och mellanrummen synas något mörkare,
emedan deras ljus har att genomtränga ett något tjockare
gaslager, och derför försvagas något. Å andra sidan äro
facklorna åsliknande partier, hvilka uppkomma i fotosferen
genom., de omstörtningar, som bilda fläckarne och
pro-tuberanserna. I sjelfva verket’ har man vid några
tillfällen, då en fackla passerat solranden, kunnat iakttaga, att
den bildat en liten upphöjning å densamma.
Ofvergå vi härefter till frågan om solfläckame, så böra
vi naturligtvis först tillse, hvilka upplysningar
spektrosko-pet lemnat om dem. Den förste, som använde detta
instrument på dem, var väl Lockyer, ehuru Secchi och andra
följde omedelbart. Det, som man först af allt upptäcker i
en solfläcks spektrum, är en allmän fördunkling. Denna
skulle närmast tyda på, att solfläckarne äro antingen fasta
ämnen, eller hafva en form, som erinrar om rök, dam eller
dylikt. En sådan åsigt kan likväl numera ej vidhållas.
Redan för flera år sedan fann den amerikanske astronomen
Young med ett af honom sjelf tillhopastäldt ytterst kraftigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
