- Project Runeberg -  Om solen. Trenne föreläsningar vid sommarkurserna i Upsala 1893 /
57

(1893) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle alstras genom förbränning af stenkol, skulle en
qvan-titet kol, lika stor som hela solen, förbrukas på 5—6000 år.

Hvar skulle då ersättningen kunna sökas. Det finnes,
så vidt jag förmår se, blott ett, som kan visa vägen, och
det är den s. k. mekaniska värmetheorien, eller den lag,
som säger, att värme kan omsättas i rörelse, hvilket vi ju
exempelvis se i våra ångmaskiner, och att omvändt rörelse
kan förvandlas till värme, hvilket visas deraf, att om man
med en kall hammare på ett kallt städ hamrar ett kallt
jernstycke någon tid, alla tre blifva varma, eller än mera
påfallande derigenom, att en gevärskula af någorlunda
lättsmält metall helt och hållet smälter, när dess hastighet
upphäfves, i och med att den träffar måltaflan, en mängd
andra försök att förtiga.

Men är också vägen visad, så är förklaringen likväl
ej funnen, och olika forskare hafva uttolkat saken olika.
Sir William Thomsen utgick från det kända faktum, att
en tallös mängd meteorer årligen nedfalla på vår jord. En
hvar af dessa träffar jorden, eller rättare vår luftkrets, med
en mycket betydande hastighet, hvilken vid fallet måste
upphäfvas och förvandlas i värme. Nu är det, som vi nyss
sett, bekant, att meteorer förekomma i solens granskap, i
en mängd, som, då vi taga hänsyn till att de i ganska
väsentlig mån kunna bidraga till utseendet af kronan vid
totalförmörkelserna,’ måste anses vida större, äfven
proportionsvis, än vid jorden. Det kan således ej vara något
tvifvel underkastadt, att meteorfallen å en gifven areal af
solytan måste vara talrikare, kanhända betydligt talrikare
än å en lika del af jorden. Att någon värmeersättning
tillföres solen på detta sätt, är derför otvifvelaktigt. Men
beräkningen ådagalägger å andra sidan, att det är ganska
osannolikt, att denna ersättning är på långt när tillräcklig,
för att motväga värmeförlusten genom utstrålning. Ty för
det ändamålet erfordras, att årligen betydliga massor falla.
Om till exempel jorden fölle från sin nuvarande bana ned
i solen, skulle den bringa henne ersättning för värmefor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:11:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dncsolen/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free