Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödlighetens aftagande i Sverige och orsakerna därtill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan så att säga ryckvis, dock så, att den för närvarande
icke uppgår till mer än 17 eller 18 på tusen, alltså till
en siffra, som ungefär motsvarar hälften af hvad den var
i midten af förra århundradet.
Sverige är icke det enda land, som visar ett sådant
sjunkande af dödligheten i vårt århundrade. Man har goda
skäl för det antagandet, att i Europas s. k. kulturländer
en sådan minskning af dödligheten försiggått; dock kan
man icke med lika säkra bevis ådagalägga detta
förhållande som med afseende på Sverige, emedan
Sverige är det enda land, hvilket äger en så långvarig
statistik öfver dödsfallen och befolkningens storlek, som
den vi nyss omtalat.
Dessa anmärkningsvärda tal — hvilka nu gälla ett så
stort antal år och tydligen icke äro uttryck för någon
tillfällig förändring utan äro af den art, att vi med full säkerhet
kunna för de följande åren beräkna ett antal dödsfall, icke
sådant som förefans i midten af 1700-talet utan närmast
liknande det, som förekommit under de närmast förflutna
åren — dessa tal, säga vi, måste naturligtvis väcka vår
uppmärksamhet, och vi måste fråga oss, hvilka orsakerna
till så utomordentliga förändringar hafva varit. Äfven en
sådan fråga kan i det närmaste besvaras med hjälp af de
statistiska uppgifter, som från midten af förra århundradet
blifvit samlade hos oss. Dessa angå nämligen icke endast
antalet dödsfall utan också åtminstone till någon del
orsakerna till dessa dödsfall. Med afseende på några af de
mest gängse den tidens sjukdomar äga vi uppgifter om
antalet af de personer, hvilka årligen i dem aflidit.
Dessa sjukdomar utgöras af de s. k. rötfebrarna,
rödsoten och kopporna, hvilka bland de häftigt förlöpande
sjukdomarna voro de, hvilka skördade de flesta offren under
1700-talet.
Granskar man nu siffrorna angående dödligheten i
dessa särskilda sjukdomar, så finner man, att med afseende
på dem allesamman äger samma förhållande rum, hvilket
redan omtalats om dödligheten i dess helhet, nämligen att
dödligheten i hvar och en af dem lika väl som
dödligheten i dess helhet i hög grad minskats. Men denna
minskning har skett i ofantligt mycket större skala,
hvad dessa sjukdomar beträffa, än med afseende på
dödligheten i dess helhet, och särskilt för en af orsakerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
