Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödlighetens aftagande i Sverige och orsakerna därtill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämförliga med de föregående. Det finnes år, då deras
uppträdande är lika kraftigt som rötfebrarnas eller
öfverträffar dessas, och således antalet dödsfall, som
åstadkommos, uppgår till 5-, 6-, 7,000 på 1,000,000, och under
sådana år, då koppornas förhärjningar sluta sig till rödsotens
och rötfebrarnas, uppstå dessa ofantligt stora
dödlighetssiffror, som utmärka vissa år under det förflutna seklet,
och som äfven återkomma somliga år under innevarande
sekels början. (Dylika år äro t. ex. 1763, 1773, 1789,
1808, 1809 m. fl.)
Det är en ytterst anmärkningsvärd sak, att samma
minskning, som utmärker de två föregående sjukdomarna,
äfven inträffar med afseende på kopporna och ungefär
samtidigt, men att den inträffar ofantligt mycket hastigare och
tvärare, så till den grad tvärt, att det ett ögonblick i
Sverige ser ut, som kopporna skulle från vårt land
försvunnit. Vi veta, att detta förekommer i början af
innevarande århundrade och att det sammanfaller med
vaccinationens allmänna användande i vårt land. Om man
jämför de statistiska siffrorna angående sjukdomens förekomst
i slutet af förra och början af detta århundrade med de
därpå följande årtiondena, kan man icke neka till, att
man icke skulle vara obenägen att deltaga i våra förfäders
glada förhoppning, att vaccinationen skulle för alltid utrotat
kopporna. Det visar sig emellertid, att denna förhoppning
var förfelad, i det kopporna såsom viktigare farsot
återkomma på slutet af 1830-talet. Men jämför man dessa
epidemier med afseende på förhärjande kraft med dem som
förekommo på 1700-talet, är skilnaden påtaglig, och man
kan påstå, att förminskningen i dödligheten i dess helhet
i Sverige i ännu högre grad beror på förminskningen i
dödligheten af koppor under detta århundrade än på
förminskningen i dödligheten af rötfebrar och rödsot.
Slutligen återstår ännu en fjärde orsak till
förminskningen i dödligheten, och denna består däri, att antalet
födde under det förflutna århundradet var större än antalet
födde under detta århundrade, d. v. s. den s. k. nativiteten
visar sig större då än nu, och det har visat sig, att en
sådan starkt förökad nativitet i allmänhet är åtföljd af en
större dödlighet i barnaåldern än en mindre nativitet. Så
var också förhållandet med nativiteten på 1700-talet.
Granskar man siffrorna öfver dödligheten bland späda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
