Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke heller på förhand i sitt språkförråd några ord, med hvilka
låneorden associera sig och af hvilka de kunna förklaras;
uppsöker han sådana förklarande associationer, så råkar han i regeln
på villospår[1].
Dessa låneord hafva därför svårt att öfvergå från de
bildades språk (uti inskränkt betydelse) till det gemensamma, man
blir tvungen att undvika dem i hvarje skriftlig eller muntlig
framställning, som är ämnad för de breda lagren, för personer
af ”folket”, och i allmänhet talas de ej, när uttrycket höjer
sig till större ädelhet eller innerlighet.
I själfva verket är det till stor del just låneorden från
franskan, latinet och grekiskan, som befästa svalget mellan ”de
bildades” och ”de obildades” språk. Men detta svalg är redan
alltför bredt, man bör snarare bemöda sig att minska det än
att vidga det. Därför, när man finner skäl att låna ett ord,
bör man — liksom vid nybildning inom språket — helst se
till, att det ord, man vill införlifva med vårt tungomål, ”låter
svenskt”, och att det genom jämförelse med redan brukliga
svenska ord blir klart till sin betydelse.
Detta lyckas rätt ofta, då man lånar eller efterbildar ord
från något med svenskan nära besläktadt språk, såsom tyskan,
dansk-norskan eller fornisländskan.
Ännu lättare och säkrare borde väl låneorden inkomma i
vårt språkförråd, när riksspråket lånar från svenska bygdemål
(dialekter) eller från den äldre svenskan. Dock är uttrycket
”att låna” i dessa fall ej fullt träffande; närmare likheter till
de båda förfaringssätten erbjuder å ena sidan den rekrytering
med kraftiga element ur allmogen, som vår herrskapsklass
ständigt undergår, å andra sidan det återvändande till gammal god
sed, som i vår tid någon enstaka gång eger rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
