Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prof på döda ord, som kunde få lif igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommer bos S. Columbus, S. E. Brenner och J. T Geisler
samt ofta hos J. Svedberg. I öfversättningen af Shakespeares
”Kärt besvär förgäfves” begagnar C. A. Hagberg uttrycket
bokfolk om konungens af Navarra lärda omgifning. — Bokman har
för öfrigt många analogier, t. ex. skolman, penningman, köpman,
sjöman, tidningsman, statsman, affärsman, bergsman
o. s. v.
En god synonym till kritiker och recensent brukar Olof
von Dalin uti ordet bokdomare; han säger nämligen på ett
ställe i Argus: ”litet eller ingen ting skrifva är försiktigt nog,
ty då ha kitslige bokdommare intet derpå att tadla”.
Vid barnaundervisning kan det sannolikt komma väl till
pass att i stället för ordet paus begagna andhåll i likhet med
vår gamle grammatiker N. Tiällman, som i sin Grammatica
Suecana (1696) föreskrifver: ”Comma . . sättes vid huart ringste
andehåll”. — Detta ord blir mera speciellt och betecknande
än det stundom i samma mening brukade uppehåll.
Ett låneord, som gjort några af våra ifrigaste språkrensare
bekymmer, är exempel. Att utbyta det mot prof kan ej passa
i stycke för dem, ty detta ord är näppeligen mera svenskt till
sitt ursprung. Försöket att upptaga det gamla döme (i
uttrycket till dömes = till exempel) har icke slagit riktigt väl
ut, enär detta ord förefaller de flesta svenskar tämligen
obegripligt. Tyvärr är jag ej i stånd att väsentligen afhjälpa
svårigheten, men vill dock påpeka, att för en betydelse af exempel
(närmande sig ”bevis”, ”intyg”) ordet afsyn blifvit begagnadt
af Thorsten Rudeen (professor i Åbo, sedermera biskop i
Linköping) uti hans ”Underdåniga fägnesång” till Karl XII:s
födelsedag 1702. Om de tappre, som fallit i slaget vid Narva,
säger han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
