Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning.
XXV
erhålla juridisk visshet i brottmål; han fordrade afskaffandet
af alla grymma straffmedel eller sådana, som förnedra
menniskan, (jvalificerade dödsstraff, straff af ärans förlust
ni. ni. och uppställde en med afseende på humanitet, straffets
ändamål samt brottens art och beskaffenhet stadgad måttstock
för straffen och gränspunkterna för straffmaktens utöfvande.
At Becearia måste tillerkännas äran att vara den förste
skriftställare, som på anförda skäl i fullt tydliga ord yrkat på
dödsstraffets upphäfvande, men han inlät sig dervid mindre på
undersökning om detta straffs rättmätighet, än på frågan om
dess verksamhet och om dess gagnelighet för samhällsordningen,
i det lian ville ådagalägga, att alldenstund detta straff visat sig
alldeles overksamt att afskräcka från brott, vore det icke heller
nödvändigt att bibehålla detsamma i lagarna.
Utgående från den llousseau’ska åsigten om ett
samhällsfördrag, nekar han att Staten liar någon rätt att beröfva en
samhällsmedlem lifvet, emedan vid samhällsfördragets ingående
icke någon medborgare kunnat samtycka till sitt lifs afhändande.
I dödsstraffets verkställande ser Beccaria egentligen icke något
annat än att samhället dervid likasom bekrigar individen för
att ||lifva honom qvitt Han bestrider derföre icke detta straffs
användande vid utomordentliga tillfallen, när sådant måste blifva
absolut nödvändigt, såsom vid tider af revolution eller anarki,
då iekc annat medel gifves för att betrygga den hotade
samhällsordningen, än att likasom i krig tillintetgöra den mot
samhället fiendtliga individen ’).
De af Beccaria framställda åsigterna’-) omfattades med
liflighet af de franska encyclopædisterna3) Diderot, Helvetius,
1) Bci delitti e delte Bene. 16. »Non è dunque la pena di morte
un diritto, meutrc ho dimostrato ebe tale esser non puö, ma è un a guerra
della na/.ione con un cittadiuo, perchè giudica necessaria o utile la
di-struzione del sno cssere». ,
2) Kil särdeles förtjenstfull framställning af Bbccakias åsigter finner
läsaren af Kaustin Hk lie i inledningen till bana edition: » Des délits et
den peirtes par Beccabia. Pari» 1856 samt i »lieccaria e il diritto penalev
af Cesakk Cantü, Firenze 1862. Jfr ock Amati: Vita ed opere di Cesttre
IJeccaria. Milano 1872.
i!) Abbé Mobkllkt skrifver i bref till Bkccaria i September 1766:
»Nous »girons sur 1’opinion publique; et 1’opinion publique subjuguera
en-fin les fanatiques, et mème le9 tyratlS, les uns après les autres» (aftryckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
