Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI Inledning.
sådant såsom rättmätigt1). Från dessa ursprungliga
foreställningar om dödsstraffet såsom, dels
ett försoningsoffer åt en vredgad gudamakt, dels
en vedergällning for vissa brott, hafva vi att härleda
detta straff, hvilket ännu qvarstår i de flesta länders lagar.
Hos forntidens tidigast bildade folk, hos Hinduer1),
Egyptier och Israeliter, hade frågan om dödsstraffets rättmätighet icke
varit föremal för någon närmare undersökning3). Begreppet
menniskans rättigheter var ännu hos Greker oeh Romare
ganska oklart eller allena satt i förening med begreppet om en
fri medborgares. Der träldom var erkänd såsom en fullt
laglig institution, der en fader under vissa omständigheter kunde
döda sitt eget barn, eller mannen sin egen hustru4), der en
gäldenär, som ej kunde betala sin skuld, var hemfallen till
borgenärernas godtycke ända derhän, att borgenärerne hade väld, om
han ej kunde betala, att stycka hans kropp sig emellan, i
Grekland, i Rom säga vi, måste dödsstraffets rättmätighet icke hafva
varit ifrågaställd. Drako, som i sin lagstiftning for Athen med
dödsstraff belade äfven stöld af ett äpple, har åt sitt namn
beredt en sorglig ryktbarhet.
För Greklands filosofer var i allmänhet straffets ändamål
att afskräcka från missgerningar och enligt denna uppfattning
borde alltså dödsstraffet verka gagnande för ändamålet4).
Aristoteles förkastade visserligen den råa talionstheorien oeh yrkade
att straff alltid borde stå i ett analogt förhållande till brottet,
men godkände dock dödsstraffet. Af romerska tänkare, sådana
1) Thonirsen : Études sur Vhisloire du droit crimincl (le Goël ott In
vengennce du sang dans la législntion mosaique) i Bulletin de l’Acadén)io
royale de Belgique. 2:e Série. XX. N:o II. — Frauenstàdt: Blutrache
und Todtschlugsühne. Leipzig. 1881. s. 1 — 23. — Günthkk: Bie Idee der
Wiedervei-geltung. Erlangen. 1889. I s. 2. o. f.
2) Thonissen : Le droit criminel dans les livrés sacrés de lindé.
Bruxelles. 1864. p. 25 — 30 i Bulletin de l’Académie royale de Belgique.
2:e Série XVIII. N:o 7.
3; IIetzel: Die Todesstrafe in ihrer Kulturgeschichtlichen
Entwiek-lung. Berlin. 1870. s. o f.
4) FüSTEr, de Coulanoes: La Cité antiqtie (8:c cd.) Faris. 1880.
p. 102 — 3. Günther: s. 140.
5) SiMiERscui.AG: Finton nls iiltester theoretischer Bearbciter des
Sträf-rechts (v. IIoi,T7,endorfp’r Allgeweive deutsche Sträfrechtszeitung. Leipzig.
1863. III. s. 263-70).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
