Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen före 1736 - Den äldsta uppfattningen af Dödsstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
Åsigterna om Dödsstraffet såsom de
framträda i den svenska lagstiftningen
före 1736.
1. Den äldsta uppfattningen af Dödsstraffet.
2. Den Mosaiska lagstiftningens så ock Reformationens
inflytande på uppfattningen af Dödsstraffet.
"Giui liif raoot Hit".
(Chr. L L: Dr. m. V. i).
"Ottw händer, at eet heelt kongerike för een
menniskios öfwerträdelse inöste nmgelle och
lijde straff, will för then sknll ware af nöden
at förekomma Gudi wrede at nppenbare ill—
gierningsroän icke måtte förskonas til liifwet".
(Patent om Högmålssaker den 1 Maj 1563J.
Dödsstraff, såsom en akt af samhällets straffande
myndighet, var for våra forfader i äldsta tider ingalunda obekant.
Sederna uppfattade visserligen ätterna såsom afskilda
rättssamfund, de der egde både rätt och pligt att, när någon
ättemedlem blifvit groft våldford eller dräpt, utöfva
blodshämnden. Men denna begränsades likväl för möjligheten af försoning
mellan den brottslige och hans slägt, å ena sidan, och den
vio-lerade personens ättemän, å den andra. Rättshistorien lärer
oss, att den äldsta formen for dödsstraffets verkställande synes
hafva varit den, att missgerningsmannen, som begått ett groft,
deu allmänna rättsordningen eller den enskildes rätt kränkande,
brott, först dömdes fredlös (fri|jlös) på tinget och sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
