Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen före 1736 - Reformationens infytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 Reformationens inflytande.
Etit ännu bedröfligare bevis på huru lagstiftaren låtit hänföra
sig af sin ifver att genom dödsstraff söka blidka en såsom
vredgad ansedd och af sådan orsak hämnande Gud,
lemnar Kongl. Påbuden angående Barnamord d. 1 Mars 1681,
och d. 15 Nov. 1()841), enligt hvilka barnamörderskor, emot
sitt nekande att barnet vid födelsen haft lif, eller varit
full-gåinget, skulle på blott vissa juridiska praesumtioner5)
dömas till döden, af skäl, såsom det heter, »på thet lasten,
socn så mycket tager öfwerhanden, må tillbörligen warda straffad
och efter möijeligheten förekommas, samt Gudz wrede, som
af sådan grof m issgern ing Land och Rike öfwe rgå kan
försonad och blidkad».
Hedendomen har bragt och bringar ännu ät sina sjelfskapade
gudar blodiga menniskooffer. Ledd af idéer, hemtade från
judendomen och förblindad af religiös fanatism, förmådde lagstiftaren
hos oss, hos en kristen nation för två hundra år tillbaka, våra
förtfäder att i lagens namn gifva lika blodiga offer på
stupstocken, mindre, såsom det synes, för rättvisans skull, än för
att blidka, såsom man föreställde sig, en vredgad Gudomlighet.
Orientens forntida folk kastade barn i armarna på Moloch att
de der skulle finna döden och derigenom försona folkets synder.
Våra under religiös forblindelse tillkomna strafflagar hafva
sändt hundratals mödrar till döden under bilan och på bålet,
derföre att liknelser eller omständigheter förevarit, att
de möjligen skulle hafva afdagatagit sina barn vid födelsen,
oaktadt någon säker juridisk bevisning icke derom blifvit
förebringad — och detta allt för att aflägsna Guds vrede, som
inan förmenade eljest skulle drabba hela Riket. Hvilka
beklagansvärda misstag hafva icke härvid blifvit begångna, huru
många oskyldiga fått lida döden!
Hvilka offer superstitionen och den religiösa fanatismen
äfven hos oss utkräft, bevisas bäst af de straffdomar, som
öfvergingo dem, hvilka voro anklagade för trolldom och som på
1) Schmedeman: s. 727: 877.
2) Att juridiska præ9umtioner af sådan art som t. ex. att ogift qvinna,
som dolt sitt hafvande tillstånd, och i hemlighet födt barn och lagt detta
å lön, skulle, emot qvinnans nekande, anses lika med fullt bevis om
uppsåtligt barnamord, var ett antagande, lånadt måhända från bekantskap
med den i Tyskland brukliga kriminalproceduren.
<Olivecrona: Dödsstraffet. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
