Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen före 1736 - Domstolarnas rättspraxis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mindre afrättningar i Sverige än annorstädes. 21
icke, det ma vara sagdt till heder for Svenska folket, att sådana
raffineradt grymma dödsstraff här blifvit exeqverade som i
Frankrike, England och i Tyskland, icke.iieJler ett sådant oerhördt
slösande med menniskolif, icke sådana afrättningar i stor skala,
som kunna jemnföras med de afrättningar, hvilka i nämnde
länder egde rum ända till slutet af 18:de seklet. Att
dödsstraffet i verkligheten aldrig härstädes fatt den vidsträckta
användning som i mellersta och södra Europa, torde böra
tillskrifvas flera lyckliga omständigheter, som i förening med
hvarandra samverkat härtill’). Till dessa gynsamma omständigheter
må räknas, att Sverige från uråldriga tider åtnjutit en
rättsförfattning, som uppvuxit ur folkets egna seder, utan att erfara
någon förderflig påtryckning eller synnerlig inblandning af
grundsatser, hemtade från främmande lagar; att svenska folket sjelft
deltagit uti lagstiftningen och att denna folkets riitt, om ock
stundom åsidosatt af konungamakten, dock aldrig varit folket
beröfvad; att härstädes någpt stadgadt feodalvälde icke lyckats
utbilda sig och med detsamma en godtycklig, okontrollerad
rättsskipning2); att vid underdomstolarne folket genom nämnden
1) Under de år, (1 562—67) då Erik XIV:s inqvisitionsdomstol, eller
den så kallade DKonungens Nämnd», var i verksamhet under hufvudsakligt
inflytande af monarkens listige, grymme och hänsynslöse gunstling Jöran
Persson, skedde utan tvifvel de flesta afrättningar i Sverige. Ensamt denna
domstol, som använde tortyr för att tvinga de anklagade till bekännelse,
afkannade under sin korta tillvaro 261 dödsdomar. Jfr Silfverstolpe:
nOm Jöran Persson och Konungens Nämnde (i Historisk Tidskrift. 1881. s.
303 o. f., der en förteckning på de lifdömde finnes intagen) samt Konung
Erik XIV:s Nämnds Dombok, utg. af K. Samfundet för utgifvande af
handskrifter rörande Skandinaviens historia genom C. Silfverstolpe.
1884. XIII: 1.
2) Det saknas likväl icke exempel att försök gjorts att äfven här i
Sverige tillerkänna godsegaren en vhalsrätts öfver sina underhafvande.
hvartill mönstret hemtats från angränsande länders feodala institutioner.
Sålunda eger man bevis, att en domsrätt, omfattande äfven rättighet att
döma till döden tillerkänts egarne af Ängsö i Vestmanland, Visingsö, Torpa
i Vestergötland och Beryqvara i Småland. Enligt på Ängsö förvarade
handlingar dömdes d. 28 Maj 1681 en dräng för kyrkotjufnad att mista
lifvet, men benådades från dödsstraffet af egarinnan till Ängsö Fru Siri
Horn. Visingsborgs grefskaps dombok för 1679 upplyser ock att en qvinna,
som förgiftat sin man, d. 15 Januari samma år dömts att halshuggas och
i båle brännas, men att denna »synderska för elden och bålet förskontes»
och blef halshuggen. Ängsö Hals- och Handrätt upphäfdes af Carl XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
