Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Åsigterna om Dödsstraffet enligt den svenska strafflagstiftningen af år 1734 - 3. Om den år 1779 genomförda reform af den svenska strafflagstiftningen - Riksrådets yttrande om Dödsstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 0 Dödsstraffets upphäfvande för åtskilliga brott.
kap. 1 §, 24 kap. 5, 6, 8 och 9 §§, 40 kap 3 §, 46 kap. 1 §,
55 kap. 3 56 kap. 1 59 kap. 2, 3, 4 och 5 §§»; samt
»att i stället för dödsstraff å så grofva brott som
mordbrand, rån och röfveri, högsta kroppsplikt och
lifs tidsfängelse må utsättas samt den brottslige årligen
undergå något straff på then dagen, han brottet begått».
Frukten af den Kongl, propositionen blef en ny forfattning,
som ur lagen borttog bela 1 § i 2 kap. Missgerningsbalken och
dermed allt ansvar for s. k. trolldom, att 16 kap. M. B.
angående barnamord undergick en högst nödig, ehuru tyvärr icke
fullständig reform, hvarigenom dödsstraffs tillämpande å sådana
brott betydligt inskränktes och att i öfrigt dödsstraffet
upphäfdes för alla de i allmänna lagen omförmälda fall, som i Kongl.
Förordningen den 20 Januari 1779 angifvas. Deremot
ville Rikets Ständer icke medgifva dödsstraffets borttagande
för de brott, som i 10: 1, 18: 3, 24: 5, 6, 8 och 9 §§ samt 59
kaj). M. B. uppräknas, ej heller dödsstraffets afskaffande
och ersättande med högsta kroppsplikt och liftidsfangelse vid
mordbrand, rån och röfveri.
Gustaf III vann sålunda icke fullständigt hvad han
åsyftade.
Innehållet af den Kongliga propositionen har med all
saunolikhet utgått från Konungen personligen. Såsom redan
nämndt är, mötte förslaget i vissa delar motstånd hos den då
församlade Lagkommissionen. Inom Riks-Rådet förspordes i
allmänhet större sympathi för reformen, än man kunnat vänta,
ehuru visserligen betänkligheter rörande några punkter äfven
der uttalades, i det att åtskillige af Rådets ledamöter ansågo
reformen hafva antagit en allt för stor utsträckning.
I »Riksens Rads underdåniga tankar öfver den frågan: Om
icke det i lagen ä barnamord utsatta dödsstraff med nytto och
wärkan skulle kunna inskränkas . . .» och »om lagens stadgande
angaende dödsstraff i allmänhet kan tåla någon inskränkning»,
heter det:
»Hwad angår straffet för barnamord, så finna R. Råd at
ehwad til dödsstraffets bibehållande blifwit eller widare kan
anföras, the theremot å andra sidan förekommande skäl äro af
högsta wigt, helst tå en bedröfwelig erfarenhet wisar at
dödsstraffet icke förmått hindra detta grofva brotts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
