Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Åsigterna om Dödsstraffet enligt den svenska strafflagstiftningen af år 1734 - 3. Om den år 1779 genomförda reform af den svenska strafflagstiftningen - Presteståndets deputerades yttrande om Dödsstraff, trolldom och barnamord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47 Presteståndets deputerades yttrande om barnamord.
annalkande förlorat sin inbillade kallsinnighet och gärna sökt
tilfälle at få forlänga et uselt lif».
»Sådan är den menskliga naturens art, och om det händer
at en menniska wid något tillfälle anser sitt lifs couservation
for obetydeligit, så återtar likväl merändels naturen sin rätt».
»Man kan taga det for gifwet, at de fläste menniskor, som
begå brott och missgerningar, smickra sig med det hoppet, at
antingen kunna dölja gerniugen, eller undwika det straff, som
lagen utsätter, och at just detta är den första reflexion hos en
missgerningsman, och hwilken i synnerhet vid barnamorden är
belt naturlig».
»Om nu dödsstraff i sådana mål inskränkes, så öppnas et nytt
tilfälle til hopp, at kunna undwika straff; och man wet huru
benägne menniskor äro, at af minsta anledning formera sig hopp».
»Man wet at huru säkre fängelser och forwaringsställen äro,
finna likväl fångar stundom tilfälle at komma undan, och däraf
kan man föreställa sig at de brottslige kunna naturligtwis göra
den slutsats, at antingen kan brottet blifwa fördoldt, eller ock
om det skulle uptäckas, kan delinqventen, som är säker at icke
blifwa straffad til lifwet, finna tilfälle at taga flykten och
undwika den svåraste delen af straffet».
»I afseende på desse reflexioner med flere, som wid detta
ämne kunna hafwa rum, är Utskottet i den oförgripliga tanka
at det kan wara osäkert huruwida dödsstraffets indragning wid
barnamord kan bidraga til det wigtiga ändamålet, at
förekomma sådana brott och det därföre torde wara säkrast,
at låta lagens bokstaf wara oförändrad och det så
mycket mera som sådant med Guds egen lag
öfwerens-stäm m er».
»Det är onekeligit, at en lagstiftare bör wara nogräknad om
menniskolif och at dödsstraffet icke bör hafwa rum, utan wid
sådana brott, som äro af synnerlig grofhet, som då allmänna
säkerheten är i fåra, i dråpsaker och dylika swåra förbrytelser
Et i lagen stadgadt dödsstraff, som aldrig werkställes
är icke eller af någon nytta; det synes snarare
förringa lagens myndighet, at deruti stadgas dödsstraff, då
Domaren eger frihet at lindra lagens stadgande»1).
1) l. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
