Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen efter 1779 - Dödsstraffet upphäfdt för åtskilliga brott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 0 Dödsstraffets upphäfvande för åtskilliga brott.
forslag vid riksdagen 1840—41 upphäfdes genom Kongl.
Förordningen den 10 Juni 1841 alla i lag utsatta, på
afskräck-ning beräknade, skärpningar af dödsstraffet, såsom högra
handens afhuggande, den döda kroppens stegliug eller
forbränning i bål’), sedan Kongl. Maj:t, under loppet af en längre
tid, alltid plägat af nåd förskona de lifdömde från dessa
skärpningar.
Motioner om de qvalificerade dödsstraffens borttagande ur
lageu väcktes i Borgare- och Bonde-Stånden vid riksdagen
1834—35, men afslogos (se Lag-Utskottets Bet. N:r 131, 164
i Bihang t. R. St. Prot. VII), förnyades sedermera i
Bonde-Ståndet vid riksdagen 1840—41, förordades af Lag-Utskottet
vid samma riksdag och biföllos af Preste-, Borgare- och
Bondestånden (Lag-Utskottets Bet. N:r 16, 71 i Bihang t. R. St, Prot.
VII). Genom en lag af den 30 Maj 1 83 5 blef ock det i 5: 1.
M. B. absolut bestämda dödsstraff för lasteligt talande eller
skrif-vande emot Konungen, Drottningen eller Thronföljaren förändradt
till en alternativ bestämmelse af dödsstraff eller straff af fängelse
å fästning under vissa år. Dödsstraffet upphäfdes vidare genom
Kongl. Förordningen den 6 Februari 1849 för de i 6:
1, 2 M. B. anförde lagöfverträdelse^ genom Kongl.
Förordningen den 4 Maj 1855 för rån och uidingsstöld, genom
Kongl. Förordningen den 7 September 1858 för falsk
myntning samt genom Kongl. Förordningen den 29
Januari 1861 för barnamord, fosters fördrifvande, dräp och
hvarjehanda våldsgerningar, för hvilka brott, enligt 1734 års lag,
dödsstraff funnos stadgade, men der nu straffarbete på vissa år
eller för lifstiden sattes i stället. Härvid är dock att märka,
att Kongl. Maj:t under en längre följd af mer än 30 år
regu-liert från dödsstraffet benådat qvinnor, som hade föröfvat
barnamord, så att faktiskt hade dödsstraff för barnamord
upphört att tillämpas, långt innan detta straff genom sistnämnde
författning ur allmänna lagen utplånades. Ja, så vidt vi kunnat
1) Bland reservanterne emot Utskottets Betänkande (N:o 16) i denna
fråga finner man dåvarande Protokoll-Sekreteraren, sedermera
Justitie-Stats-Ministern, C. E. Günther och Borgmästaren Lagergren. Den förre
ansåg att borttagandet af de i 1734 års lag stadgade skärpningar af
dödsstraffet för vissa brott, utgjorde ett »våldsamt sönderbrytande af vår nu
gällande strafflag, utan att kunna af något verkligt behof rättfärdigas».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
