Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen efter 1779 - Alternativa straff för mord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alternativa straff för mord.
55
I egenskap af ledamot af Lag-Utskottet vid riksdagen
1859—60, yrkade författaren af detta arbete på borttagande af
alla absolut bestämda dödsstraff oeh framställde derföre följande
tillägg till 1 § i Kongl. Propositionen oin ny lag angående mord,
dråp och annan misshandel: »Ar brottet under synnerligen
mildrande omständigheter föröfvadt, da må till straffarbete på
lifstid kunna dömas». Detta tillägg antogs af Lag-Utskottet och
dess Betänkande i denna del godkändes af Borgare- och
Bondestånden, men afslogs af Ridd. oeh Adeln och Preste-Ståndet1).
Efter votering i förstärkt Lag-Utskott, blef det dock Rikets
Ständers beslut och sanktionerades af Kongl. Maj.t genom
Kongl. Förordningen den 29 Januari 1861.
Bland de skäl, som framlades för borttagandet af det
absoluta stadgandet om dödsstraff för mord, tillåta vi oss här
åberopa följande af Lag-Utskottet anförda nämligen: »Det är
hos oss ingalunda sällsynt och har äfven på senaste tider
inträffat, att dödsstraff, ådömdt för mord, hvaribland äfven
giftmord, blifvit efterskänkt genom Kongl. nåd. Men om
detta varit fallet hittills, då lagen, vid begreppet mord fastat
de stränga karakterer, att det skett försåtligen och i
löndom, skulle väl benådningsrätten än oftare komma att
efterskänka dödsstraffet för mord, då, såsom förslaget innehåller,
detta brotts karakterer hädanefter skulle blifva jemnförelsevis
mer omfattande och utgöras af upsåt att döda och berådt
mod, hvarigenom begreppet mord i sjelfva verket erhåller en
ej obetydlig utsträckning» *).
Det torde emedlertid icke här böra med tystnad alldeles
förbigås att inom uational-representatiouen hafva, under detta
århundrade, äfven höjt sig röster för återgång till den före
1779 herrskande strängheten eller afskrächiings-principen i
synnerhet vid fråga om stöld. Så väcktes inom Bonde-Ståndet
vid riksdagen 1815 två motioner att h ä n g n i n g s s t r a ff e t skulle
åter införas för stöld 3:dje eller 4:de resan, såsom 1734
års lag ursprungligen stadgat3); men dessa motioner afstyrktes
af dåvarande Lagutskott och rönte endast inom Preste-Ståndet
och Boude-Ståudet sympathier. Vid riksdagen 1817—18 för-
1) Lag-Utskottets Betänkanden vid Riksdagen 1859—60. N:o 20, 39,46.
2) Lag-Utskottets Betänkande N:o 20.
3) Bihang till Riks-Ståndens Protokoll vid Riksdagen 1815. II. s 451.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
