Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen efter 1779 - Alternativa straff för mord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Förslag om återgång till hängningsstraff.
nyades dessa yrkanden i 5 motioner från Bonde-Ståndet och i
en motion från Preste-Ståndet. Lag-Utskottets pluralitet, som
för sin del afstyrkte upphäfvandet af 1779 års förordning,
hemställde dock om antagandet af ett tillägg till 40: 3. M. B. att
om tjuf, som för all sin tid vore dömd till arbete å fästning,
komme på fri fot och skulle stjäla något, litet eller mycket,
eller ock stjäla medan han å fästning qvarhölles, skulle han
hängas1). Men lyckligtvis blef detta förslag, som endast vann
Bonde-Ståndets bifall, icke godkändt af de öfrige Riks-Stånden.
Vi hafva hört en af landets framstående domare,
fast-häugande vid dogmen om dödsstraffets nödvändighet såsom
af-skräckningsmedel, yttra sig beklagande att icke lifvets förlust
bestämdes såsom absolut straff för mord i 1861 års
författning och i 1864 års strafflag. Men hvad hade den praktiska
följden blifvit af ett sådant stadgande? Jo, att Ofverdomstolarne
måst fastställa 15—20 dödsdomar årligen, under fullt medvetande
att de allra fleste icke skulle gå i verkställighet, och att
Konungen nödgats medelst »benådning efter system», såsom det
blifvit kalladt, förskona brottslingar till lifvet i alla de fall, der
nu Ofverdomstolarne, för mord enligt 14 kap. 1 § Straff-Lagen,
hafva ådömt straffarbete för lifstiden. Vinsten hade varit
ingen, men det olämpliga gifvet. Tv såsom olämpligt måste
anses att, utan verkligt behof, låta benådningsrättens utöfvare
träda i stället för den ansvarige domaren att afgöra hvad denne,
med stöd af lagen, allena skall afgöra.
Såsom förut blifvit anmärkt, gaf Beccarias bok impulsen till
bearbetningen af Kriminal-Rätten såsom en sjelfständig
vetenskapsgren. Den hastiga utveckling, som denna greu af
Rättsvetenskapen under innevarande århundrade vunnit, framkallade
på det vetenskapliga området grundliga undersökningar om
ändamålet med straff, och om de straffmedel, hvilka böra
anses motsvara detta ändamål. Dermed stod i oskiljaktigt
sani-band frågan huruvida dödsstraffet verkligen uppfyllde de för
sådant ändamål nödiga förutsättningar. Resultaten af de
vetenskapliga forskningarna hafva småningom allt mer och mer
inträngt i den lagstiftning, som tillhör vår tid. Alla nyare
europeiska och amerikanska strafflagar så ock den nya japanska
1) Bihang till Riks-Ståndens Protokoll vid Riksdagen 1817—18. VII.
(N:o 55) p. 215.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
