Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen efter 1779 - Lagkomitéen om Dödsstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ligkomitéeii om straffens ändamål.
57
strafflagen, (hvilken den 1 Januari 1882 trädde i verksamhet),
bära härom ett ojäfaktigt vittnesbörd. I dem alla är uttaladt, att
afs k räck ni ng ens grundsats icke ensamt kan läggas till grund
for bestämmandet af straffmedlen. De fleste anse att dödsstraffet
såsom ett talionsstraff endast i högst få fall bör komma till
användning. Xågra utesluta det fullständigt. Deremot framhålles,
att straff äfven skola lämpas så, att de påverka en sådan
sinnes-förändring hos den brottslige, som leder till moralisk förbättring.
Uti det af Lag-Komitéen bos oss år 18*2 utgifna förslag
till ny Kriminal-Lag, hvilket af Lag-Beredningen blifvit
om-arbetadt och, under benämning förslag till straff-balk
publiceradt 1844, finner man ock, att inflytandet af den moderna
vetenskapen öfver allt gjort sig gällande ocb modifierat
rätts-åsigterna. Uti dessa förslag framhålles nämligen, att allt straff
i lag måste:
l:o) motsvara rättvisans fordringar; samt,
2:o) på samma gång det afskräcker ifr|n brott,
bidraga till g er ii i ngsmannens ntßjjäiaka fürl/üUliliy ’)•
Att straff äfven skulle lända till den brottsliges
förbättring, var något som lagstiftaren i forna dagar allt for mycket
förbisett2). Upptagandet af denna grundsats tillhör 19:de
århundradets strafflagar och röjer sig fullständigt i nyssnämnde
förslag till ny brottmålslag för vårt fädernesland. Det är också
onekligt, att borttagandet af skärpningarna af dödsstraffet samt
inskränkningarna i detta straffs användning till följd af de förut
omförmälda författningarna, angående stöld och rån, förfalskning
samt mord, dråp och annan misshandel, blifvit förberedda genom
1) Motiven till Lag-Komitéens förslag till allmän Kriminallag p. 8 samt
Utlåtande p. 11, 12.
2) Den romerske juristen Paulus framhöll, men utan framgång, den
grundsatsen: sPoena constituitur in emendationem hominum» (fr. 20. D. de
poenis. 48. 19). Olaus Petki hade visserligen i de sannolikt af honom
författade Domure-Beglorna (25) yrkat: att valt Straff bör vara til
Förbättring, och straffet bör vara sådant, om möjligit är, at thet icke
förhindrar honom, som straffat varder, til att bättra sig», men i 16:de seklet
lyssnade ingen härtill. Påfven Clemens XI hade ock fattat vigten deraf
att straff böra anordnas så, att de innebära möjlighet att hos fången
åstadkomma en sinnesförändring, hvilken förer till moralisk förbättring,
hvarföre han äfven öfver porten till korrektionsanstalten S;t. Michael i
Rom år 1704 lät insätta denna vackra inskrift: »Parum est coercere
im-probos, nisi probos efficias disciplina».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
