Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen - Professor Nyblæus om Dödsstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Mord och viljadråp.
ningsmannen, i det ögonblick han föröfvat brottet, befintligt
»uppsåt att döda»; men för att en dödsgerning skall kunna,
enligt 1864 års strafflag, karakteriseras såsom mord, erfordras
dessutom att gerningsmannen »med berådt mod», efter
öfverläggning1), med kall beräkning (dolo præmeditato) föröfvat
gerningen, under det att åter ett dödande »af hastigt mod» (dolo
repentino) häuförer brottet till dråp. Den theoretiska
grundsatsen, att till begreppet mord alltid hörer att dödandet skett med
»berådt mod», är visserligen lätt att uttala; men i konkreta fall
visa sig ingalunda sällan ganska stora svårigheter att bestämma
huruvida hos gerningsmannen någon verklig öfverläggning
föregått den brottsliga handlingens utförande och om denna
öfverläggning hunnit afslutas, så att gerningsmannen kan antagas
hafva, först sedan en sådan öfverläggning i hans inre
fullständigt föregått, stadgat sitt beslut och derefter föröfvat brottet.
Ännu svårare blir det, derest gerningsmannen enständigt nekar
att hafva handlat med berådt mod, att emot hans bestridande
genom tillfyllestgörande indicier kunna styrka att sådant likväl
vid handlingen förekommit. Domaren star då ofta villrådig
inför ett sådant förhållande och han måste pröfva
omständigheterna i målet så godt sig göra låter och med ledning af
denna pröfning sluta till det antagliga i nämnde afseende.
Vid uppdragandet af gränslinien mellan »berådt mod» och
»hastigt mod» möta derföre ofta, under konkreta förhållanden,
icke ringa svårigheter. Fragar man huru lång tid erfordras
för att »beradt mod» (dolus præmeditatus) vid mord skall anses
hafva egt rum? måste svaret i hvarje särskildt fall blifva
beroende af de omständigheter, som vid gerningens föröfvande
förekommit, eller förutgått sjelfva handlingen. Men på
besvarandet af frågan om »berådt mod» existerat vid en dödsgerning
kommer det att hänga om brottet skall rubriceras strängare
såsom mord eller lindrigare såsom dråp2) och i förra fallet om
1) Den nya italienska kriniinalistskolan bestrider att berådt mod
(premeditazione) bör inpå såsom kännetecken på mord. Garofàlo säger
härom i sin bok La Criminaloyie (Paris. 1888) p. 385: »La cruauté avec
laquelle le meurtre a été exécuté et 1’absence d’une grave injure de la
part de la victime, sont les deux critériums qui doivent remplacer celui
de la préméditation pour faire distinguer des autres meurtriers les assassinso.
2) Wahlberg: Die geseUliche Herrschaft der Todesstrafe und die
Begnadigungs Praxis {Gesammclte lcleinere Sehriften u. Bruchstücke tiber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
