Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Om den föregifna nödvändigheten af Dödsstraffets bibehållande i den allmänna strafflagen - Verkan af Dödsstraffets upphäfvande för åtskilliga brott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Verkan af dödastraffets borttagande för åtskilliga brott.
kunde bidraga till det vigtiga ändamålet at förekomma
sådana brott och at det derföre vore säkrast at låta
lagens bokstaf vara oförändrad och det så mycket mera
som sådant med Guds egen lag öfverensstämde*. Faktiskt är
emedlertid, att barnamord for hvilka förut dömdes till döden,
sedan dess, i förhållande till en ökad folkmängd, icke tilltagit
i antal, om ock, under vissa år, en tillökning kunnat inträffa.
Och månne någon nu på allvar vill yrka dödsstraffets
återinförande for de andra brott, som före 1779 voro belagda med
dödsstraff? 1835 borttogs rådbråkningsstraffet, ^841 alla
de öfriga q val i ficer ade dödsstraffen. — Märktes deraf någon
tilloBRlng † grofva brott ?
Ingalunda.
Dödsstraffet borttogs 1823 för förskingring af allmänna
medel. Genom Kongl. Förordningen den 30 Maj 1835
afskaffades den i 5 kap. 1 § af Missgerningsbalken stadgade
ovilkorliga straffpåföljden af lifsstraff för lasteligt tal eller skrift
om konungens person eller gerningar m. m. och i stället
insattes den alternativa bestämmelsen om straffarbete för en tid
af två till tio år. Dödsstraffet upphäfdes vidare 1849 för
upproriska foretag (enligt 6: 1 — 3, M. Ii.), 1855 för rån och
nidings-stöld, 1858 för falsk myntning samt 18(31 för barnamord, fosters
fördrifvande, dråp och hvarjehanda våldsgerningar.
Hafva dessa brott, i anledning af dödsstraffets upphäfvande,
i någon väsendtlig mån ökats? - Nej! så har icke skett och
lagstiftaren behöfver ej ångra sin mildhet och återgå till forna
tiders slöseri med hotelser om dödsstraff eller ofta
återkommande afrättningar. Kända fakta visa här, att dödsstraffet icke
längre varit nödvändigt att användas för rättsordningens
upprätthållande, utan att ändamålet kunnat ernås genom andra
lindrigare straff.
I Justitie-Stats-Ministerns embetsberättelse för år 1841 p.
XXVI. heter det tvärtom, att »flera bland de gröfsta brotten,
såsom mord och drap med vilja, barnamord, förgörning genom
forgift, tidelag, mordbrand och rån synas vara i ett gifvet
aftagande»; i embetsberättelsen för 1842 p. XIII läses härom
likaledes: »Förökningen i antalet af brott mot person har till
största delen ägt rum bland sådana brott, hvilka äro af en
jemnförelsevis ringa betydenhet». Under de näst derpå följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
