Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Om den föregifna nödvändigheten af Dödsstraffets bibehållande i den allmänna strafflagen - Afrättningarnas antal minskadt efter 1779 - Afrättningar för tidelag Tabell VI (Tabeller VII—XII)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Verkan af alternativa straff för mord.
Och ott tioårigt medium gifver följande resultat:
Tabell XII.
Åren 1830—39 1840 - 49 1850—5!»| 1860—f.9 1870—79 1880—89
Medium af
verkställda dödsstraff 17,8 6,9 7,-2 0,3 0,R 0,3
Om man uppmärksammar den i Tabell X samt i den
grafiska framställningen i början af denna bok lemnade öfversigt
af forhållandena under de 25 år, hvilka följt näst efter det att
18(54 ars Strafflag trädt i verksamhet, och tajier hänsyn till
antalet till dödsstraff dömde individer, äfvensom
antalet af dem, som blifvit afrättade, månne vi icke deraf
skulle kunna hemta några både for lagstiftare och lagskipare
tänkvärda lärdomar? Vi tro det.
Till en början torde böra erinras huru det förut i
Missgerningsbalken af 1734 års lag befintliga absolut bestämda
dödsstraff for mord modifierades redan genom Kongl.
Förordningen den 21) Januari 1801 sålunda, att derest
»synnerligen mildrande omständigheter» förekommit, kunde domaren, i
stället för dödsstraff, ådorna straffarbete på lifstid. Men i 14
kap. 1 § af 1864 års Strafflag uteslötos orden: »synnerligen
mildrande omständigheter» och i stället infördes den nya
bestämmelse, hvarigenom straffet fin-mord stadgades alternativt
sålunda, att »den, som i uppsåt att döda, med berådt mod
beröfvar någon lifvet, skall för mord mista lif sitt eller dömas
till straffarbete på lifstid», förutom .förlust af medborgerligt
förtroende för alltid. Denna förändring i lagens straffhot var
ganska väsentlig och den moraliska verkan, som deraf uppstått,
förtjenar derför den största uppmärksamhet. Om man frågar,
huruvida antalet begångna mord i någon märklig mån ökats
efter det den nya strafflagen blifvit tillämpad, på samma gång
man tager i beräkning den under tiden ökade folkmängden af
omkring 660,000 personer, måste svaret blifva nekande. Det
alternativt bestämda straffhotet har befunnits medföra lika
effekt som tillförene det absoluta straffhotet af dödsstraff
för mord. Det har ingalunda, såsom mången föreställt sig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
